Debatt. .

2018-09-13 13:44
Bild: Johan Nilsson /TT
Puffetikett
Dagens ETC

Dags att ta ansvar nu

Sverige har ett av världens mest ambitiösa klimatmål för transportsektorn genom Sveriges riksdags beslut om det klimatpolitiska ramverket.

Till 2030 ska utsläppen av koldioxid från transporterna inom landet minska med 70 procent jämfört med utsläppen 2010. Flyget är här undantaget. Men eftersom Sverige står bakom Parisöverenskommelsen, behöver även flyget nationellt och internationellt, liksom sjöfarten, kraftigt minska sina utsläpp för att vi ska ge vårt bidrag till att klara målen i Parisöverenskommelsen.
Omkring en tredjedel av utsläppen av koldioxid kommer från transportsektorn inom Sverige. Vägtrafiken står för omkring 95 procent av utsläppen från inrikes transporter.

Räknas även utsläppen från utrikes sjöfart och flygtrafik in blir andelen över 40 procent. Transportsektorn är alltså ett av de områden som orsakar mest utsläpp.

De hittills beslutade åtgärderna kommer inte att räcka till för att minska utsläppen med 70 procent till 2030 för inrikes transporter. Naturvårdsverket och Trafikverket konstaterar i sina analyser att åtgärder därför måste sättas in som minst fördubblar minskningstakten av utsläppen av växthusgaser för att målet ska nås.

Insatser måste göras inom många områden. Här tar vi upp förslagen i de motioner som fick flest röster inom transportområdet på Klimatriksdagen i maj. En utbyggnad av transportinfrastrukturen, system för att kunna samordna, boka och betala tågresor inom EU samt slopande av subventioner för flyget och andra åtgärder för att begränsa flygresandet.

Det planeringssystem som i dag ligger till grund för investeringar inom transportsektorn utgår från prognoser av de olika transportslagens utveckling. Dessa prognoser visar att vägtrafiken förväntas öka kraftigt både vad gäller persontrafik och godstransporter och att också flyget förväntas öka kraftigt. Med en planeringsmetodik som bara passivt räknar framåt kommer vi inte att kunna klara de beslut och åtaganden som Sverige har gjort. Planeringen av infrastrukturen bör därför i stället utgå från de klimatmål som ska uppnås. Åtgärder som krävs för att förverkliga målbilden bör alltså tas fram, liksom styrmedel som krävs för att uppnå önskad förändring av resmönster.

Eftersom det kommer att krävas samordnade insatser inom hela transportsektorn, behöver dagens uppdelning på trafikslag överges och en samlad infrastrukturplan tas fram där samtliga transportslag ingår. En omfattande överföring behöver ske inom persontrafiken från bil och flyg till järnväg, kollektivtrafik, gång och cykel. På motsvarande sätt behöver en betydande del av godstrafiken överföras till järnväg och sjöfart.

Ökande insikter om flygets skadliga miljöeffekter börjar nu visa sig genom att allt fler människor istället väljer tåget, också för längre resor. Det är glädjande då effekterna av flygresande länge har varit underskattat. Den nyligen införda flygskatten och ifrågasättandet av subventioner till flyget är steg i rätt riktning för att skattemässigt jämställa flygresandet med övriga transporter. Samtidigt kan vi konstatera att EU saknar en samlad strategi för tågresor mellan länder inom Europa och de nationella järnvägssystemen arbetar oberoende av varandra.

Varje medlemsland har sina egna standarder, sina egna rutiner, bokningssystem, tidtabeller och så vidare. Detta medför att bokning av en resa från Sverige till exempelvis Italien blir onödigt besvärlig. Man kan inte boka en biljett hela vägen utan måste leta i olika nationella tidtabeller för att hitta anslutningar och köpa biljetter för varje delsträcka. Detta är ett av EU sorgligt försummat område där samordning är ett krav om järnvägen skall lyckas bidra till ett minskat flygresande. Något som är en förutsättning för att uppfylla Parisavtalet vilket Sverige liksom de flesta andra EU-länder har förpliktat sig till. Om vi i Sverige ska kunna uppfylla våra åtaganden i Parisavtalet är därför en samordnad och målstyrd planering av infrastrukturprojekt nödvändig.

Vi behöver också en bättre samordning av tågtrafiken inom EU och stoppade subventioner till flyget.

För att öka insikten om flygets klimatpåverkan bör dessutom flygbolagen åläggas att i samband med biljettköp informera resenären om de utsläpp av växthusgaser den aktuella flygresan orsakar.

Det är dags att ta ansvar nu.

Klimatriksdagen 
Karin Sundby, Ordförande Klimatriksdagen Roger Bydler, Klimatriksdagens Transportutskott Bo Eriksson, Klimatriksdagens Transportutskott