Debatt. .

2020-06-06 11:30
  • Att träna ute är bra för både den fysiska och psykiska hälsan. Men vilka kan inte ta sig dit? Nu behöver de fattigaste och de med psykisk ohälsa prioriteras, skriver sjuksköterskan Jannike Fast. Foto: Erik Simander/TT
    Att träna ute är bra för både den fysiska och psykiska hälsan. Men vilka kan inte ta sig dit? Nu behöver de fattigaste och de med psykisk ohälsa prioriteras, skriver sjuksköterskan Jannike Fast.
  • Jannike Fast
    Jannike Fast
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Corona gör psykisk ohälsa till tickande bomb

Nu behöver samhället föregripa en tickande bomb och prioritera de allra fattigaste och personer med psykisk ohälsa. Det skriver sjuksköterskan Jannike Fast

Flera veckor har passerat i ett slags vakuum, en period i våra liv som varken du eller jag någonsin kommer att glömma. Jag ser det varje dag; tårar som rinner ner för kinderna av ren ångest. Ilskan som brinner i bröstet när en inte förstår. Hur riskgrupper bemöts som om de vore vandrande döda. Ute kan någon vråla högt: ”HÅLL AVSTÅND!” och i affären är en inte längre välkommen. 

Media berättar om utsatt personal, smittorisk, överdödlighet på äldreboenden, brist på skyddskläder… Men jag känner att vi glömmer bort er som är drabbade av psykisk ohälsa. Det är dags att vi ser er.

I mitt arbete som medicinskt ansvarig sjuksköterska på Räddningsmissionen möter jag varje dag människor i riskgrupp, som just nu brottas både med sin psykiska ohälsa och oron över coronaviruset. 

Jag vill att du föreställer dig stressen för en person som utsätter sig för en hälsorisk varje gång en behöver stöd från personal för att uträtta sina mest grundläggande behov. Precis som personalen är rädda för att bli smittade i sitt arbete, händer det att en avstår från stöd, för att det innebär ett toalettbesök mindre, ett tillfälle mindre att bli smittad. Folkhälsomyndigheten har sedan länge informerat om att de svaga och utsatta betalar priset för de välbärgades hälsa. Flera folkhälsopolitiska strategier syftar till att jämna ut gapet i skillnaderna. Dessvärre är det i skuggan av corona som explosionen av psykiska besvär kommer att ske. Bomben tickar högre för varje dag. Det finns en stark farhåga om att psykiatrin inom en kort framtid förväntas hantera de långvariga effekterna av corona i befolkningen. Psykiatrin som de senaste åren fått stå ut med mindre och mindre resurser. 


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Det är obekvämt att tänka att konsekvenserna av corona är en fråga om (o)jämlikhet. Tyvärr är det inte särskilt förvånande att personer med psykisk ohälsa och människor som lever i socioekonomisk utsatthet har sämre förutsättningar för en god hälsa. Forskning har presenterat sambanden otaliga gånger. 

Detsamma gäller Sveriges äldre befolkning. Är vi egentligen förvånade över att våra gamla drabbas så hårt av smittan? Vår äldreomsorg har alltid varit underprioriterad och behandlats som verksamheter med låg status. 

Sedan corona nådde landet har det väckts ett otrevligt statuskrig i samhället. Det sattes igång för ett par veckor sedan när myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreslog strategier kopplat till vilka som har de mest samhällsviktiga yrkena. På arbetsplatserna tar skyddsutrustning slut. Vilka verksamheter har störst muskler att skydda sig mot smittan? Vem har mest pengar? Det är ingen slump att äldre är hårdast drabbade av viruset nu, precis som det inte är en nyhet att det blir psykiskt sjuka och fattiga som får betala priset i förlängningen. Pandemin handlar inte enbart om risken att bli smittad. I huvudsak leder det till en ökad hälsoklyfta. De som drabbas i slutändan är personer som redan lever i utsatthet. 

Trots det känner vi hopp! Det finns en lösning. Det vi kan göra för att motverka sådana negativa effekter är att våga prata om det obekväma. Vi kan hjälpas åt att föra någons talan, att belysa någons utsatthet i skuggan av corona. 

Framtiden bör baseras på en tydlig prioritering av de allra fattigaste och personer med psykisk ohälsa. Därtill krävs hälsofrämjande samarbeten över sektors och disciplingränser – mellan professioner och mellan organisationer. Räddningsmissionen tror på vår samverkan med myndigheter och företag, med privatpersoner och civilsamhälle där vi som organisation är redo att möta den kommande ökningen i utsatthet. 

Sverige, vi missade att ta hand om våra äldre. Låt oss inte göra samma misstag igen. Så, vad väntar vi på? 

PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC

Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Jannike Fast 
Medicinsk ansvarig sjuksköterska, Räddningsmissionen