Debatt: Biobränslen får inte skymma sikten

I veckan presenterades utredningen om hållbara biobränslen i flyget som Miljöpartiet tog initiativ till under förra mandatperioden. Utredningen som letts av Maria Wetterstrand föreslår en inblandning av biobränslen med 30 procent till 2030. Rapporten visar med all önskvärd tydlighet att en inblandning av biobränslen inte räcker för att minska flygets klimatpåverkan i tillräcklig omfattning. Att blanda in biobränslen kan bara vara en pusselbit. Flygresandet behöver dessutom minska.

Sedan 1990 har antalet flygresor som Sveriges befolkning gör ökat med 120 procent. Det är utrikes flygresor som står för den största delen av utsläppen och dessa resor ökar. Svenskarnas flygresande ger upphov till utsläpp på 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, vilket är lika stora utsläpp som Sveriges samlade personbilstrafik. Det handlar om ohållbart stora utsläpp av växthusgaser. En stor faktor till det är den så kallade höghöjdseffekten som gör att klimateffekten från flygresor på hög höjd blir cirka dubbelt så stor. Denna effekt kvarstår även om man går över till biodrivmedel.

Skog och andra råvaror som kan användas till biobränsle är begränsade. Skogen har också en viktig funktion som kolsänka, det vill säga skogen binder kolet och minskar därmed klimatpåverkan. Det kan ta flera decennier innan återplanterade träd kompenserar för koldioxiden som släppts ut i samband med avverkningen.

Idag importeras ungefär 90 procent av de biobränslen som används i Sverige. Frågorna om varifrån biobränslena ska komma och hur det ska produceras är ännu inte lösta, men är avgörande för om biobränslena kan anses vara hållbara. Om uttaget av bioråvara ur den svenska skogen ökar är det viktigt att det sker på ett hållbart sätt och att mer skog samtidigt skyddas. Uttaget av bioråvara får inte ske på bekostnad av biologisk mångfald.

Det finns en stor vilja att använda bioråvara även inom andra sektorer så som exempelvis vägtrafik, sjöfart, industri, bostadsbyggande samt produktion av nya material. Därför krävs det att det görs en prioritering av var den skogliga resursen gör bäst nytta.
 
Många människor väljer nu att minska sitt flygresande eller att helt och hållet avstå från flygresor. Det är bra, men för att få fler att ändra beteende behöver vi politiska åtgärder. Vi vill uppmuntra och ge förutsättningar att välja bort flyget. Därför behöver vi fler åtgärder för att minska flygresandet.

Det är bra att flygskatten nu tack vare januariavtalet ligger kvar. För första gången får flyget vara med och betala för sin miljökostnad. Men över tid behöver flygskattens klimatstyrande effekt öka. Det kommer att bli obligatoriskt med klimatinformation på biljetten så att det blir lättare att göra ett medvetet val av resa ur klimatsynpunkt. Regionalpolitiskt omotiverade subventioner för flyget bör omedelbart tas bort.

Utöver detta behövs såklart också satsningar på hållbara alternativ till flyg såsom höghastighetståg och nattåg. På längre sträckor är det bara snabba tåg som har förutsättningar att ersätta flyg. Tågresor är också det transportsätt som kräver minst energi per personkilometer, medan flyget har högst energi­åtgång.

För att en reduktionsplikt ska kunna minska flygets klimatpåverkan i tillräcklig omfattning behöver den kombineras med aktiva insatser för ett kraftigt minskat flygresande. Hållbara biobränslen kan vara en pusselbit, men får inte skymma sikten för de viktiga åtgärder som krävs för att ändra beteendet.