Debatt: Bekämpa barnfattigdomen med ökat stöd

Inflation och dyra tider hotar. Krig och oroligheter i omvärlden leder till kraftigt höjda priser. Många är de som nu tvingas dra in på resor, uppvärmning och inköp. Hela samhället påverkas när inflationen uppgår till tvåsiffriga procentsatser. En del varor har ökat mer i pris än andra. Till exempel har priset på mjölk redan stigit med 29 procent i år. Prisuppgångarna på kött, mjölk, ost, bröd, spannmålsprodukter och kaffe sticker ut. Basvaror som nästan alla behöver ökar mest i pris.

Samtidigt kan vi konstatera att försörjningsstödet – som är ett överlevnadsstöd när inga andra utvägar finns – har ökat med 1,6 procent under första halvåret 2022. Det motsvarar cirka 100 kr för en barnfamilj och räcker naturligtvis ingenstans. Det är uppenbart att prishöjningarna kommer att slå olika hårt beroende på var i samhällsstegen du befinner dig.

Naturligtvis måste effekterna av dyrtiderna för hela samhället uppmärksammas. Men alla som drabbas riskerar inte att svälta. Det är exakt vad som riskerar hända de personer som lever på försörjningsstöd. Det finns också en stor risk för att vräkningarna av barnfamiljer ökar. Det borde ingen ansvarig beslutsfattare ha på sitt samvete.

Än så länge har prisökningarna enbart lett till att makthavarna förstått att personer med försörjningsstöd får mindre pengar att handla för. Ja, det är ju ganska lätt att inse. Särskilt kämpigt kommer familjer att få det under barnens höstlov och jullov när skolans matbespisning har stängt. 

I någon mån försökte den avgående regeringen kompensera för de ökade kostnaderna genom ett tillfälligt höjt bostadsbidrag. Men ett sådant stöd når inte de mest fattiga som har försörjningsstöd. Varje inkomstökning, till exempel genom extra bostadsbidrag, sänker automatiskt försörjningsstödet för mat, kläder och hygien. 

Kompensation för höjda drivmedelspriser kommer inte de fattigaste till del – de har redan tvingats göra sig av med eventuell bil för att få del av försörjningsstödet. Kompensation för höga elkostnader går mest till de som gjort av med mest el i uppvärmning – och det är mycket sällan de fattigaste. Kompensation för höga räntor missar garanterat de som lever på försörjningsstöd eftersom ägande av en bostad diskvalificerar människor från att ens söka sådan hjälp. 

Det enda som på allvar skulle kunna lindra oron och fattigdomen hos denna grupp är en rejäl höjning av riksnormen för försörjningsstöd. En sådan höjning borde minst motsvara prishöjningen på basvaror som just nu uppgår till 25 procent. Att värna dem som har det sämst borde vara en uppgift för all politik och alla politiker. 

Det handlar om att göra det som är anständigt. Och vad är mer anständigt än att bekämpa fattigdomen? Vad är mer angeläget än att se till att inget barn i Sverige lever under fattiga förhållanden?