Debatt: Behöver du verkligen den där nya telefonen?

I dag den 8 augusti infaller årets Earth Overshoot Day, vilket innebär att vi har förbrukat lika mycket resurser som vår jord klarar av att producera och bryta ned på ett år. Med fem månader kvar på året och med en orättvis fördelning av resurserna står vi inför en stor utmaning. Vår konsumtion av elektronik är en viktig faktor. Både produktionen och avfallet leder till stora problem runtom i världen.

Det är lätt att tacka ja när din mobiloperatör erbjuder dig en ny telefon gratis när bindningstiden på ditt abonnemang gått ut. Men genom att tacka ja till en ny mobil bidrar du till de förödande konsekvenser för människor och miljö som en växande resursutvinning och ett ökat elektronikavfall leder till. För att komma till rätta med dessa problem måste vi ändra på våra konsumtionsmönster.

Förra året såldes cirka 4 miljoner smartphones i Sverige. All elektronik innehåller metaller som guld, koppar, bly och kobolt. Utvinningen av dessa metaller kräver mycket energi, tar odlingsmark i anspråk och skadar miljön. Ofta förekommer brott mot de mänskliga rättigheterna i både produktionen och avfallshanteringen. Produktionen av en mobiltelefon genererar 86 kilo avfall enligt en studie gjord av Svenska Miljöinstitutet. Dessutom slängdes 41,8 miljoner ton e-avfall i världen under 2014.

Vill du resa med flyg eller bil, eller äta en bit kött, utan att skada miljön?

Klimatkompensera dina utsläpp på ETC Klimatkompensation. Det är klimatklokt i praktiken!

I samhället Kenyasi i västra Ghana har anläggningen av en guldgruva orsakat stora problem. Farliga kemikalier som används i gruvan har förorenat grundvattnet i området och ett cyanidläckage i floden som går genom samhället har lett till en utbredd fiskdöd. Konsekvenserna för lokalbefolkningen har varit påtagliga i form av en förlorad näringskälla och hälsoproblem som följd av det giftiga vattnet. I samband med gruvans utbredning har många människor tvångsförflyttats och förlorat sin jordbruksmark. Tiotusentals personer har förlorat sina hem och sin försörjning och den kompensation som ges är inte tillräcklig för att täcka den långsiktiga ekonomiska förlusten. Detta är några få exempel på de många kränkningar av de mänskliga rättigheterna som invånare i gruvans närområde utsätts för dagligen.

Trots att det enligt Baselkonventionen är förbjudet, skeppas mycket av den elektronik som vi slänger illegalt till Ghana. Där hamnar den största delen på Agbogbloshie i Accra, en av världens största soptippar för elektronik. För bara 20 år sedan var Agbogbloshie en grön oas i huvudstaden. I dag är det en miljökatastrof. Blyhalten är 100 gånger högre än vid icke förorenade platser. För de människor som bor och arbetar i området, däribland hundratals barn, innebär det stora hälsorisker och många lider dagligen av bland annat andningsproblem, utslag och ihållande huvudvärk. Barnen eldar upp elektronik-komponenter för att få fram kopparrester som de sedan säljer. Under en dag arbetar de cirka 12 timmar och får ihop mellan sju och tio kronor. De har hoppat av skolan och flyttat långt från sina familjer för att arbeta i den informella sektorn som uppstått på Agbogbloshie. Där bor de i plåtskjul intill avfallsplatsen som täcks av en tjock och giftig rök.

En dag som denna, när vi redan förbrukat den andel resurser som vår planet klarar av att producera och bryta ned på ett år, bör vi alla tänka på konsekvenserna av vår konsumtion. Behöver du verkligen den där nya telefonen eller datorn som du tänkt köpa? I dag tas initiativ för bättre alternativ som elektronik tillverkad av återvunna- eller etiskt certifierade metaller. Men det räcker inte; vi måste också ifrågasätta vår konsumtion. En högre konsumtionstakt innebär alltid ett ökat tryck på våra naturresurser och på avfallshanteringen och är inte hållbar. Nästa gång mobiloperatören ringer för att erbjuda en ny telefon är det hög tid att ge ett väl genomtänkt svar.

Emelie Muntrakis,

Miranda Kårelind,

Märta Jacobsson

Studenter i Fair Trade på Röda Korsets Folkhögskola