Debatt: Banker ska ta ansvar när kunder blir lurade

Återigen rapporteras det om hur fler och fler människor utsätts för bedrägerier. Bankkunder får sina konton kapade av skrupelfria kriminella. Ibland kan det handla om ett helt livs besparingar som försvinner i ett slag. Ändå är det ofta mycket svårt för den som drabbas att få ersättning från banken.

Den här sortens bedrägerier har ökat lavinartat de senaste åren. Förra året landade vinsterna från bedrägerier på 5,8 miljarder kronor, en ökning på 38 procent sedan 2020. Det här är pengar som går rakt in i den ­organiserade brottsli­gheten. Sammanlagt handlar det om ­större summor än den så ­omtalade och lukrativa narkotikahandeln, det visar en ny rapport från ­polisens nationella bedrägeri­centrum (NBC).

Samtidigt drog storbankerna förra året in 149 miljarder i vinst och delade ut 75 miljarder till aktieägarna. Det sticker förstås i ögonen i tider som dessa, när många har svårt att klara ens hyra och mat. Dessutom är en starkt bidragande orsak till vinsterna bankernas minskande kostnaderna för service, där fysiska bankkontor läggs ner på löpande band. Allt fler banktjänster sker online via inloggning med Bank-ID, bankdosor och andra personliga koder. För många, inte minst äldre, är det en otrygg utveckling.

Sambandet mellan de ökande bedrägerierna och bankernas nedskurna service är också tydligt. Sex av tio internetanvändare har blivit utsatta för bedrägeriförsök på nätet under förra året. Förslag på hur säkerheten skulle kunna ökas saknas inte. Till exempel skulle ett slags tvåstegskoll för bankkunden kunna införas, vilket skulle garantera kunden möjlighet att ångra sig. Reglerna för Bank-ID skulle kunna skärpas, så att man inte kan vara inloggad på flera enheter samtidigt.

Men bankerna släpar fötterna efter sig, bedrägerierna fortsätter och de kriminiella skor sig.

Så länge säkerheten inte skärps så borde ett absolut minimikrav vara att de som drabbas får pengarna tillbaka av banken. Redan i juni 2022 slog Högsta domstolen fast just detta. Domslutet innebar en ny praxis, som ändrade definitionen av när en kontohavare kan anses ha agerat särskilt klandervärt, så att fler än tidigare skulle få ersättning.

Efter domen krävde Konsument­ombudsmannen Cecilia Tisell på DN Debatt att bankerna skulle börja följa Högsta domstolens beslut och ersätta offer för bedrägerier.

Men trots att det gått ett år är det inte mycket som hänt. Det är fortfarande alldeles för svårt att få ersättning. Bankernas vinster fortsätter att öka, liksom ­bedrägerierna. I slutändan måste det här blir en fråga för politiken. Vad tänker regeringen göra för att skydda brottsoffer, och se till att bankerna tar sitt ansvar?