Debatt: Även Sverige måste följa EU:s ­miljöregler vid gruvetableringar

De två gruvprojekt som har fått störst uppmärksamhet är:

• Gallók/Kallak. Brittiska bolaget Beowulf Mining planerar att starta en järnmalmsgruva några mil utanför Jokkmokk. Länsstyrelsen har sagt ett tydligt nej till projektet. Dels för att det skulle orsaka stor skada för de samebyar som flyttar sina renar längs ett smalt stråk som går parallellt med transportvägen för malmen. Dels för att de samhälleliga kostnaderna för att rusta upp vägar och järnväg är alldeles för höga i förhållande till de möjliga intäkterna.

• Laver. Boliden vill öppna en koppargruva i jätteformat utanför Älvsbyn. Kopparhalten är cirka 0,2 procent och den beräknade avfallsmängden uppgår till drygt en miljard ton. Här har Länsstyrelsen konstaterat att projektet står i strid med EU:s regler för skyddad natur i och med att gruvan innebär ett stort ingrepp i den naturskyddade Piteälvens avrinningsområde. Dessutom tar gruvan en stor del av samebyn Semisjaur-Njargs vinterbetesmarker i anspråk, vilket också är ett skäl till avslag.

Utöver dessa projekt väntar ytterligare tre projekt på regeringsbeslut (Viscaria K7, Kyrkberget och Bläckmyran). Sannolikt kommer också de kontroversiella planerna för en gruva för sällsynta jordartsmetaller i Norra kärr, i omedelbar närhet av Vättern, att bli en fråga för regeringen, sedan länsstyrelserna i både Östergötland och Jönköpings län sagt nej till projektet utifrån de stora oklarheterna i den ansökan som lämnats in.

Den nya minerallag som antogs på 1990-talet innebar att gruv- och prospekteringsbolagen fick mycket långtgående rättigheter. Detta har visat sig ha en baksida. Riskfyllda projekt har kunnat dras igång, vilket lett till konkurser med stora samhällskostnader. I en del fall har bolag på grund av bristande ekonomiska resurser eller otillräcklig kunskap presenterat underlag som visat sig vara bristfälliga. I ett besvärande antal fall har regelbrott och ren kriminalitet uppdagats i dessa bolag. Detta är erfarenheter som borde mana till eftertanke när nya gruvprojekt med stora miljömässiga och/eller ekonomiska risker presenteras.

De flesta ansökningar om att starta gruvverksamhet (bearbetningskoncessioner) beviljas. Sedan 2010 har 37 av 42 ansökningar godkänts av myndigheten Bergsstaten.  Men i de nu aktuella fallen finns starka miljöskäl, mycket allvarliga konsekvenser för rennäringen och samhällsekonomiska skäl som talar för ett nej. Gemensamt för nästan alla gruvprojekt är dessutom den överhängande risken för att vårt viktigaste livsmedel, rent dricksvatten, hotas genom grundvattensänkning och föroreningar. Den risken har gång på gång visat sig vara ett stort hotande hälso­problem. 

Svenska staten, myndigheter och domstolar måste tolka minerallagen i ljuset av EU-rätten och respektera det samiska folkets urfolksrättigheter i enlighet med de internationella konventioner som Sverige undertecknat.

Nu förväntar vi oss att Sveriges regering följer miljölagen och respekterar de väldokumenterade starka markanspråk som det samiska folket och rennäringen har. Vi representerar lokala grupper och organisationer från Jokkmokk i norr till Österlen i söder, som kämpar för vår livsmiljö och andra lokala näringar som exempelvis den växande turistnäringen.

///

Tor L. Tuorda

Nätverket Gruvfritt Jokkmokk

Jan Erik Länta

Jåhkågasska Sameby

Mikael Kuhmunen

Sirges Sameby

Margareta
Hildingsdotter

Vi som brinner för Unden

Ulf Johansson

Miljögruppen Pite Älvdal

Anders-Erling Fjällås

Semisjaur-Njarg Sameby

Marie Persson Njajta

Stoppa gruvan i Rönnbäck

Karl Gunnar Jacks

Oviken – Rädda Storsjön

Gunilla Högberg Björck

GBH Miljörätt

Ann-Catrin Bergman

Gruppen/Brickagruvan

Anette Rosén

Müntzing

Vena-Gruppen

Leif Sjöström

Rädda Storsjön – Gruvdrift Ett Hot

Per-Arne Hansson

Roslagen-Väddö

Agneta Häll

Gruvkampen Dalsland

Kristina Bohman
Söderdahl

Föreningen Bevara Ojnareskogen

Niklas Mickelin

Urbergsgruppen Klintehamn

Anita Ullmann

Nätverket vetoNu

Lisa Wanneby

Urbergsgruppen Sverige

Tonia Moya

Green Cross Sweden

Britt-Marie
Gyllensvaan

Urbergsgruppen Grenna-Norra Kärr
Carina Gustafsson
Urbergsgruppen Grenna-Norra Kärr

Sara Ajnnak

Svaipa Sameby Násavárrie Moratorium

Elisabeth

Lennartsson

Aktion Rädda Vättern