Arbetslöshet har skapat kompetensbristen

Ett allt mer återkommande fenomen i nyhetsartiklar är att krögare intervjuas om att det finns för få erfarna kockar att anställa över sommarsäsongen. Alltså mellan maj och augusti. Bland annat nyligen en krögare i DN. Ett återkommande motiv i dessa reportage är att arbetsgivare vare sig vill betydligt anpassa affärsmodeller efter bristen på kompetens eller att själv utbilda personal. Vi behöver personal som är redo för vår utmanande arbetsmiljö. Det finns en kompetensbrist, men någon annan borde lösa den.

Att bli kock i Sverige kräver oftast både formell utbildning och erfarenhet från branschen. Det är en lång trappa och om ingen ger en väg in är den omöjlig att påbörja. Om erfarenhet i kök är en är en nödvändighet för att få jobb som kock då är de villkorslösa jobben i branschen jätteviktiga för att ge vägen in.

I Sverige har vi sedan 90-talet haft mer eller mindre konstant massarbetslöshet. Juni 2023 var över 300 000 svenskar arbetslösa enligt SCB. För att sätta i kontext, det är nog med personer att fylla upp sex stycken Friends Arena och alla söker aktivt jobb. I skrivande stund finns det cirka 100 000 jobb på platsbanken utannonserade. Tre arbetslösa delar på en enskild arbetsannons.

Denna arbetslöshet skyllde Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, i juni månad i DN på lågutbildning. Idén är helt enkelt att jobb finns men att de sökande inte kan söka dem på grund av att de saknar den relevanta kompetensen, om vi satsar mer på utbildning så är problemet löst. Låt mig föreslå en annan idé, tänk om arbetslösheten är det som skapat kompetensbristen.

Kockar är ett av många exempel på hur resonemanget om kompetensbrist inte tål granskning. Med 30 år av massarbetslöshet i bagaget säger det sig självt att många individer haft svårt eller rentav omöjligt att få instegsjobb i alla möjliga av branscher, bland annat restauranger. Arbetslösheten försämrar även villkoren eftersom många konkurrerar om få jobb. Förr i Sverige låg arbetslösheten mycket lägre vilket gjorde att arbetsgivare inte kunde vara petiga i rekryteringar. Idag finns tre arbetslösa per jobb. Arbetsgivare har blivit vana vid att någon annan löser kompetensfrågorna. Konsekvensen av detta efter tre årtionden av massarbetslöshet är det att idag finns färre med rätt kompetens på rätt orter i förhållande till vad efterfrågan är i många branscher.

När det är brist på kockar går det inte att tillsätta sommarvikariat av den typ som beskrivs i artikeln ovan. Tjänsterna är inte attraktiva nog i förhållande till vad de kräver. Kockar har det länge varit brist på i Sverige och detta ställdes på sin spets av pandemin. Många erfarna kockar lämnade helt enkelt branschen och utbildade sig till andra yrken när de ofrivilligt arbetsbefriats.

Ett långt gånget missnöje med relativt dåliga löner, tveksamma arbetsvillkor och låg facklig anslutning kokade helt enkelt över. Detta är inte unikt för kockarna även om detaljerna skiljer sig åt i olika branscher. Missmatch mellan vad arbetsgivare erbjuder och förväntar sig har skapat hål i många offentliga och privata sektorer som bara kommer förvärras inom kommande år.

Dagens kompetensbrist är ett resultat av massarbetslöshet. Vad vi behöver för att lösa kompetensbristen på riktigt är en ekonomi som riksdagen med sina beslut styr mot full sysselsättning. Arbetstagare måste kunna välja och vraka bland arbetsgivare som själva sörjer för att inte bara hitta utan även skapa rätt kompetens. Det måste finnas konkurrens om att hitta arbetare i fler branscher. Bättre villkor och mer chanser behövs över hela bordet. Det är med full sysselsättning vi skapar framtidens välutbildade och erfarna arbetsstyrka.