Alla vinner på stärkt inflytande för hyresgäster

Hur mycket höjs min hyra? Har jag råd att bo kvar? Oron för konsekvenserna av renoveringar och ombyggnader av hyreslägenheter sprider sig över Sverige. I en nyhetsartikel publicerad i måndags fick vi möta hyresgästen Ellen som ger uttryck för just detta. Hon undrar om det är dags att se sig om efter en ny bostad när kommunägda Poseidon ska renovera huset där hon bor.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Tyvärr är Ellens oro befogad. Det är många lägenheter, inte minst i det gamla miljonprogrammet, som står på kö för att renoveras. Hyreshöjningarna landar inte sällan på mellan 40-70 procent, och hyresgästernas möjlighet att påverka varierar alldeles för kraftigt.

Tidigare i år släppte Hyresgästföreningen rapporten ”Var tredje kan tvingas flytta”. Den visar att en tredjedel av hyresgästerna i de 23 000 lägenheter i Göteborg som granskats kan tvingas flytta om hyran höjs med 50 procent. Anledningen? Deras inkomster skulle hamna under skälig levnadsnivå vilket med all sannolikhet skulle göra det omöjligt för dem att kunna bo kvar i sina hem.

I spåren av de skyhöga hyreshöjningar som alltför ofta drabbar hyresgäster efter renovering följer undanträngning och gentrifiering. När människor med lägre inkomster inte längre har råd att bo kvar ersätts de med människor som har råd. Bostadsområden skiftar social karaktär när människor tvingas lämna sina hem på jakt efter något billigare. De med lägre inkomster tvingas längre och längre bort från stadens centrala delar. Något som går i stick i stäv med politikernas vision om en blandstad.

"Undanträngning och gentrifiering som konsekvenser av renoveringar är i bästa fall något som fastighetsägare inte bryr sig om. I värsta fall är de högst medvetna om konsekvenserna."

Inte nog med att många riskerar att bli renovräkta från sina hem, att hitta något nytt är mycket svårt. När 96 procent av kommunerna i Västra Götaland rapporterar bostadsbrist är det knappast så att boendealternativen för människor med lägre inkomster hopar sig. Den ökade trångboddheten vittnar om att folk löser sina problem bland annat genom att tränga ihop sig.

Undanträngning och gentrifiering som konsekvenser av renoveringar är i bästa fall något som fastighetsägare inte bryr sig om. I värsta fall är de högst medvetna om konsekvenserna. De som inte tror mig kan med fördel läsa årsredovisningar där en del större privata fastighetsägare talar om att ”förädla beståndet” eller att ”potentialen är hög för höjda hyror efter renovering” i miljonprogrammen. I bostadsbristens Sverige är risken med att chockhöja hyran efter renovering i princip obefintlig eftersom även det dyra blir uthyrt.

Men allt är inte mörker. Många fastighetsägare har insett värdet i att på ett tidigt skede involvera hyresgästerna i renoveringsprocessen. I artikeln nämns Bostadsbolaget, men det finns glädjande nog många fler exempel. Samråd med fokus på hyresgästinflytande gynnar alla. Hyresgäster får möjlighet att påverka omfattningen av insatserna i deras hem, och därmed hyresnivåer, och för fastighetsägare minskar risken för kraftiga protester och/eller segdragna juridiska tvister.

Hyresgästföreningen jobbar hårt för fler samråd och ett ökat hyresgästinflytande eftersom vi ser det som en rättvisefråga. Att den så kallade hyresgästutredningen, med utredaren Agneta Börjesson i spetsen, föreslår ett lagstadgat stärkt inflytande för hyresgäster är något vi naturligtvis applåderar. När utredningen i höst blir proposition är det därför viktigt att förslagen inte vattnas ur. Det är en möjlighet för våra riksdagspolitiker att börja bygga en social bostadspolitik.

För att trygga rätten till bostad för alla behöver vi både bygga mer, men även trygga rätten till inflytande för hyresgäster som Ellen. Målsättningen måste vara att alla som vill ska kunna bo kvar efter en renovering. Det vinner hyresgäster, fastighetsägare och samhället på.