Debatt: 300 miljoner extra till friskoleägarna

Det har nog gått få förbi att de senaste två åren varit tuffa för svensk skola. Regeringen har låtit den höga inflationen och kostnadskrisen äta sig in i klassrummen och runt om i vårt land har skolor fått vända och vrida på pengarna för att få resurserna att räcka till. 

Ja, om vi pratar om de kommunala skolorna det vill säga. De fristående har det som vanligt inte gått någon större nöd på. Eftersom vi fortfarande har ett skolpengssystem som systematiskt överkompenserar de fristående skolorna för ett ansvar de inte har, kan vi lägga ytterligare ett förlorat år till handlingarna. 

Ett till år där gemensamma skattemedel på felaktiga grunder betalats ut till vinstdrivande skolföretagare. Ett år till där friskolekoncerner kunnat dela ut miljonvinster till aktieägare. Hur påverkar det våra skolor? 

Lotta Edholm (L) har nu varit skolminister i över två år. Mer än halva mandatperioden har gått. Hon talar ofta och gärna om att skolan behöver en helrenovering men ännu har mycket lite skett. 

Betalats ut till fristående koncerner som i sitt eget bokslut kan fira nya storvinster.

När vi i Stockholm nu gör bokslut för 2024 kan vi konstatera att eleverna i de kommunala grundskolorna gått miste om åtminstone 300 miljoner kronor för att Lotta Edholm inte varit handlingskraftig nog. 300 miljoner som betalats ut till fristående koncerner som i sitt eget bokslut kan fira nya storvinster.

Summan utgår från förslagen i utredningen ”En likvärdig skola” som S-regeringen lade fram förra mandatperioden – förslag som Liberalerna då var med och röstade ner. I utredningen konstaterades att de kommunala skolorna har merkostnader på runt åtta procent jämfört med de fristående, på grund av det skolpliktsansvar de har att exempelvis se till att alla barn och unga kan gå på en skola nära hemmet. Om lagstiftningen hade gått igenom hade vi i år kunnat betala ut lite över 300 miljoner kronor mer till de kommunala skolorna i Stockholms stad. Resurser som hade räckt till cirka 400 lärartjänster. 

Vad skulle 400 fler lärare kunna göra för Stockholms skolelever? De hade kanske kunnat stanna lite extra länge för att hjälpa med det där kluriga mattetalet, haft tid att planera lektioner anpassade för de särskilda behoven i just deras elevgrupp, eller haft tid att fånga upp den där eleven som visat tecken på psykisk ohälsa. 

Vi är nog alla överens om att dessa extra resurser behövs i klassrummen, inte på friskoleägarnas bankkonton. 

Hur länge till kommer Lotta Edholm stå på friskoleägarnas sida istället för elevernas? I hur många år till ska hon beröva eleverna i våra kommunala skolor resurser de borde ha rätt till? 

Tills hon har kommit på bättre tankar gör vi socialdemokrater i Stockholm det vi kan för att skapa en lite mer rättvis skola 2025. Nästa år flyttar vi lokal- och plankostnader på 84 miljoner från skolpengen till kommunstyrelsens budget. På så sätt kommer vi slippa en liten del av överkompensationen till friskolorna för kostnader de inte har, och se till att mer resurser kan gå ut till våra kommunala skolor. 

Det här upprör såklart representanter från friskolelobbyn. På Timbro skriver Ulla Hamilton att vi driver en ”aktivistisk linje”. Om aktivism är att se till att skapa en rättvis skola, där skolpengen till fullo går till undervisning istället för vinstutdelning, så önskar jag att fler politiker var aktivister.

Nu är det upp för bevis även för Lotta Edholm. Kommer det ske en förändring 2025?