– Men om man är ganska ung ändå, då borde man väl ändå kunna få ligga gratis här? Om man snyggar till sig lite? Jag har hört att thaitjejer gillar utländska män, säger jag.
– Näe... Kanske kan du träffa några tjejer via Tinder och så, men många vill ändå ha pengar. Tjejerna är så jävla pengakåta. Det är sällan man träffar någon som är gratis. Jag har träffat några, men det är ändå inte gratis till sist, för du måste ändå betala för allt ni gör när ni är ute, säger Fredrik.
– Man bränner ju en del pengar om man går ut hemma också, flikar jag in.
– Ja absolut, säger Fredrik. Men här är det mer ärligt tycker jag. Tjejen säger att okej, du betalar och vi knullar. I Sverige är det mer förljuget. Ska du ragga på en brud i Sverige måste du bjuda på x antal drinkar i baren. Då är du uppe i 500, 600 spänn minst i bara drinkar, utan att du ens vet om du får komma till. Nej, jag raggar aldrig hemma längre. Jag har slutat helt och hållet, det finns inte en chans att det händer igen.
Det blir mycket bättre så fort man slutar jaga svenska kvinnor och reser hit istället, argumenterar Fredrik. Han stirrar på den unga kvinnan som sitter i den äldre amerikanens knä, i permobilen. Hon bär en genomskinlig negligé och inga trosor. Hon är mycket kortvuxen, knappast 1,40 meter lång. Fredrik frustar till av upphetsning vid åsynen av henne. Han berättar att han hade en thailändsk flickvän som också var så kort när han bodde i Pattaya förr i tiden. Han tände på det. Hon var en bra tjej och de har fortfarande kontakt idag. Fredrik har kvar sin gamla motorcykel hos henne och ska hämta den om några veckor.
Även om han säger sig alltid ha tyckt att det är viktigt att inte gå och kära ner sig i Thailand, så har han fallit dit flera gånger och inlett både kort- och långvariga flickvänsrelationer med thailändska kvinnor. Det blev så småningom trevligare än att bara gå hem med främmande kvinnor varje dag, så som David fortfarande gör.
Thailändskorna har nämligen visat sig ha flera egenskaper som Fredrik menar har gått förlorade hos kvinnorna hemma i Sverige. Thailändskorna erbjuder villkorslöst sex när du än vill ha det. De är enklare att ha att göra med, mycket mer kravlösa. Billigare. Och de låter dig vara man.
Samma slags egenskaper säger Fredrik att en vän till honom har funnit i en rysk kvinna som han träffade på en ryskägd strippklubb i Pattaya, för några år sedan. Ryska prostituerade är förvisso mycket dyrare att köpa med sig hem, kvinnan i fråga kostade otroliga 5 000 kronor för en enda natt. Men Fredriks vän tyckte att hon var så bra att han köpte loss henne från klubben under en hel månad och reste runt med henne i Thailand. Han brände åtminstone 100 000 kronor, men blev också kär i henne. Idag är vännen gift med ryskan och har barn med henne.
– Det är värdelöst i Sverige, säger Fredrik med en dyster stämma. Jag har sagt det länge nu, det blir aldrig en tjej där hemma igen. Aldrig igen. Det finns ju några rötägg här också men... Tänk dig att sitta hemma i Sverige nu istället. Där det bara finns tjocka jävla brudar, de som tror att deras fittor är gjorda av guld. Alla är så PK hemma i Sverige nu, de tror att de är så jävla snygga. Och man bara, vad fan...
– Jo visst, svarar jag, för att få honom att fortsätta.
– Jag vill aldrig ha en svensk tjej igen. Det blir bara dyrt med en sådan. Det är komplicerat också. Därför är det lättare att ha en tjej från ett annat land och Thailand är så jävla bra på så många andra sätt. Så därför åker man hit gång på gång.
Det har blivit midnatt när Fredrik säger att han gärna vill visa David ett annat välkänt red light-kvarter i Bangkok, Soi Cowboy. Vi bestämmer oss för att gå vidare dit alla tre. Några minuter senare traskar vi tillsammans längs den tungt trafikerade Sukhumvit Road under en av Bangkoks metrolinjer som går på högbana. Den klibbiga hettan utomhus har dämpats till en behaglig värme. Vi har köpt med oss varsin Chang Beer att dricka på vägen. David tuggar i sig några kryddade grillspett som han har köpt i ett matstånd. Han säger att de smakar så satans gott så att det känns som att bli knullad i halsen.
Vi pratar igen om hur skönt det är att komma bort från Sverige. Att få se någonting nytt och att träffa ett samhälle och folk som är annorlunda. På Sukhumvit Road blandas alla möjliga människor. Modemedvetna thailändare från den välbärgade medelklassen. Fattiga thailändare som arbetar i den informella ekonomin. Inte sällan har de förra ljusare hy, medan de senare har mörkare. Här syns manliga sexturister i alla möjliga åldrar som går hand i hand med unga prostituerade kvinnor. Bredvid dem muslimska kvinnor som är klädda i heltäckande svarta kläder med bara en glipa för ögonen. Thailand tar emot både turister och invandrare från muslimska länder. På andra sidan korsningen från det Nana Plaza vi nyss lämnat ligger ett helt kvarter med butiker och matställen där allt är skyltat på arabiska och där man kan köpa Bangkoks bästa falafel.
De täckta kvinnorna ses inte med blida ögon av David och Fredrik. De har bägge en starkt negativ syn på muslimer, för att inte tala om den svenska regeringens invandringspolitik. Hemma i Sverige har det nyligen blivit klart att den rödgröna regeringen under statsminister Stefan Löfven kan stanna kvar vid makten efter att ha fått ett blocköverskridande stöd av Centerpartiet och Liberalerna.
– Sverige håller för fan på att kollapsa. Det är helt åt helvete med den nya regeringsbildningen och särskilt efter det har jag ingen lust att stanna kvar i Sverige längre. Det kommer bli samma invandringspolitik som tidigare, säger Fredrik.
– Ja, det är därför det är så härligt att vara här, man behöver inte gå runt och tänka på det, inflikar David.
– I dagens läge är ju Sverige jävla sjukt alltså, fortsätter Fredrik. Jag vet inte vad man ska säga om det. Det känns nästan hopplöst. Jag tänker om jag skulle få barn och så, vill jag låta mitt barn växa upp i dagens Sverige? Nej, det hade jag aldrig velat. Då hade jag hellre tagit med mig mitt barn och flyttat ner hit eller till vilket land som helst. Jag menar, om jag har en dotter och hon är lite äldre, ska jag låta henne gå ensam utomhus och bli våldtagen? Hade det hänt, om en arab hade gjort det, så hade jag dödat honom. Jag hade torterat honom länge och sedan dödat honom. Sedan hade jag skitit i om jag hade fått sitta livstid i fängelse.
Både David och Fredrik röstar på Sverigedemokraterna. På Jimmie Åkesson, som ju till och med kommer från samma Blekinge som dem själva. De anser att Sverige har en vårdslös invandringspolitik som leder till att nyanlända lever på alldeles för generösa bidrag och struntar i att lära sig det svenska språket, struntar i att söka jobb och struntar i att tillföra något till samhället. Invandrarna tar inte till sig de svenska normerna och bryr sig inte om att försöka uppträda ordentligt. De flesta är muslimer också, vilket automatiskt gör problemet ännu större. David och Fredrik har även bilden att det finns ett solklart samband mellan denna invandringspolitik och gängkriminaliteten och gatuvåldet i Sverige. Det har blivit ett allt större problem i storstäderna och deras förorter, men även i mindre orter där sådana fenomen inte synts till tidigare. Det är detta som ligger bakom det Fredrik kallar en invandringskollaps av Sverige.
***
Han ska just visa några äldre Thailandsbilder som han nyligen laddade upp till sin Facebooksida, men hejdar sig när han minns att han för tillfället har avaktiverat alla sina konton i sociala medier. För säkerhets skull. Fredrik är förtidspensionär och han menar att den svenska staten har jaktsäsong på folk som honom.
– Varför är du förtidspensionerad, har du skadat dig i jobbet tidigare? frågar jag honom.
– Jag har ADHD och sådan där skit. Jag har aldrig haft ett riktigt jobb utan har varit halvkriminell i hela mitt liv. För ett gäng år sedan träffade jag en psykolog som inte gillade hur jag levde. Han sa att han kunde ordna så att jag fick en regelbunden inkomst för resten av livet istället. Jag sa ja och tre veckor senare blev jag förtidspensionär. Nu får jag 6 800 kronor per månad i pension. Jag vet flera personer som officiellt har varit skrivna i Sverige men som har levt på sina förtidspensioner här nere i Thailand. Men de har mist sina pensioner när staten har under- sökt deras konton i sociala medier, svarar Fredrik.
– Men du är ju här på semester bara? Det måste man väl få vara, fortsätter jag.
– Det spelar ingen roll! Staten vet att jag har bott i Pattaya tidigare så jag vill inte riskera något. De bedriver häxjakt nu på folk som bor nere i Thailand. De behöver inte mycket för att stänga av min pension, det har de redan gjort en gång tidigare när de fick reda på att jag varit utomlands. Får man inte resa, frågade jag. Jo, men du måste bevisa att du inte varit borta längre än tre månader, svarade de. Jaha, det kan jag tyvärr inte för mitt pass blev nyss stulet på Köpenhamns flygplats, svarade jag. Haha! Det var ju bara något jag hittade på, eftersom jag hade varit i Thailand i flera år. De fattade att jag ljög men kunde inte bevisa motsatsen, säger Fredrik.
– Men, fortsätter jag, kunde de inte se på flygbiljetterna att du varit utomlands så länge?
– De har ingen rätt att kolla flygbiljetter, för då måste de ha domstolsbeslut och för det måste man vara internationellt efterlyst. Men de har rätt att kolla Facebook och andra konton, att begära ut alla uppgifter om var du har loggat in någonstans och sådant där. Och det räcker i dagens läge för att bekräfta misstankar om att du blåser staten på pengar. Det har blivit helt sjukt under de senaste åren! Så Facebook är med andra ord det sämsta du kan ha. Jag använder bara thailändskt telefonnummer här nere nu.
Texten är ett utdrag ur ”Thailandssvenskarna” som utkom i september på Verbal förlag.
