Ledare. Kajsa Ekis Ekman.

2014-07-25 06:03

Vi föds inte med talang

Bill Gates talang var inte medfödd. Det enda som krävs för att bli ett geni är tio tusen timmar av hårt arbete.

Tror du på medfödd talang? Tror du att de mest framträdande inom sport, musik, litteratur och vetenskap råkar vara födda med geniets gåva?
I så fall har du fel, menar den kanadensisk-jamaicanske författaren Malcolm Gladwell. Det enda som krävs för att bli ett geni är tio tusen timmar av hårt arbete. Inget annat. Efter tio tusen timmar kommer man att vara så bra att man uppnår det flyt som krävs för att börja skapa något nytt.
 
I boken Outliers studerar Gladwell framstående personer som Bill Gates, Beatles, Steve Jobs, Oppenheimer och stjärnadvokater i New York. Han kommer fram till att de alla har gemensamt att de hade turen att befinna sig på rätt plats vid rätt tid, så att de fick sina tio tusen timmar av träning inom sitt respektive område. Bill Gates råkade gå på en högstadieskola i Seattle som hade en tillräckligt sofistikerad dator för att han skulle kunna experimentera med den. Knappt någon annan skola i världen hade en sådan dator i slutet av sextiotalet, och hade Bill Gates gått någon annanstans hade han förmodligen inte grundat Microsoft. The Beatles hade turen att det var en manager från deras hemstad Liverpool som bokade alla band till Hamburgs nöjesdistrikt år 1960. Under flera år spelade de sju dagar i veckan, åtta timmar om dagen. Få andra band blir så samkörda, och hade managern kommit från en annan stad hade Beatles aldrig fått den chansen utan repat några gånger i veckan som vilket annat band som helst. Och inte blivit Beatles.
Malcolm Gladwell studerar också mysteriet med sportstjärnor: hur kommer det sig att så många hockeyspelare är födda i januari, februari eller mars? Har det med stjärntecken att göra? Nej, utan de är helt enkelt större och mer utvecklade än de som är födda i december samma år. Och eftersom lagen tas ut enligt födelseår, kommer de som är födda tidigt att ha ett försprång. Då väljs de ut till elitsatsningar, vilket innebär att de får sina tio tusen timmar av träning. De som är födda på hösten hinner inte med, väljs inte ut och får inte lika mycket träning.
 
Gladwells bok kom ut för några år sedan, men jag läser den nu och den ställer mycket av det jag tidigare tänkt på huvudet. Tanken är ovan och lite häftig. Är talang bara en elitistisk myt? Tänk om det enda som krävs är hårt arbete?

När jag var femton ville jag bli musiker och anmälde mig till en gitarrkurs. Läraren var en sträng vietnamesisk kvinna skolad i klassisk gitarr. Hon krävde att jag skulle repa tre timmar om dagen. Det orkade jag inte, utan gick igenom läxan en kvart innan lektionen. Min pappa sa då: ”Där ser man att du aldrig kommer att bli gitarrist. Om det hade legat för dig, hade du inte kunnat hålla dig från gitarren, du hade övat så fort du fick en chans. Men det gör du inte, det jag ser är att du skriver jämt, brev och dagbok och så skriver du upp vad alla i familjen säger hela tiden, vilket är lite irriterande men vem som helst kan se att det är sånt du ska hålla på med. Så sluta med gitarren och skriv istället.” Det gjorde jag. Jag skrev all min vakna tid. Jag skrev på tunnelbanan, på nätterna, på helgerna gick jag till mammas jobb – 1995 hade ingen datorer hemma men på hennes jobb fanns en dator som ingen använde på lördagar. Där satt jag och jobbade på en bok om ungförtryck, där varje kapitel slutade med tre utropstecken för jag trodde att det var så man uppviglade folk. Sen skrev jag en roman om döden och en erotisk novellsamling som jag tackar förlagen för att de inte gav ut. Få är de författare som fått sin första bok publicerad, ofta har de två-tre gräsliga försök bakom sig. 

Senare har jag tänkt att det är fel personer som blir skribenter: det är inte alltid de som har något att säga, utan de som har disciplin. Hur många människor sitter inte på krogen och berättar fantastiska historier, lägger fram originella teorier som kan knocka ut vilken kultursida som helst? Sedan gör de inget av det hela. De börjar, men när det inte blir så bra som de tänkt surnar de till och skjuter upp det. De som kommer fram är de som kan leverera en text klockan nio på måndag morgon. Bra eller dålig, men den finns där, redaktören riskerar inte en tom sida. Och i längden vinner de disciplinerade, de får så mycket träning att det i slutändan ser ut som att de har talang. Här finns också en klass­aspekt: barn från högre klasser lär sig mer på loven än i skolan, skriver Gladwell, eftersom deras föräldrar skickar dem på sommarläger och tar med dem på resor och museum.
 
Gladwell slutar sin bok med en uppmaning till lika möjligheter för alla. Bara en sån sak som att dela in hockeylag i ”vår 03” och ”höst 03” skulle göra att alla som är födda på hösten ges samma chans. Fanns datorer överallt skulle Bill Gates lika gärna kunna kommit från Rumänien eller Nigeria. Sen behöver det inte betyda att talang inte existerar eller att barn inte har olika intressen – alla på Bill Gates skola grundade inte dataföretag och jag hade säkerligen inte gjort det även om jag gått där. Vad samhället kan göra är att erbjuda resurser till alla barn. För det säger sig självt: utan dator blir ingen programmerare, utan instrument blir ingen musiker, utan bilar blir ingen bilmekaniker och utan kamera blir ingen fotograf.