Kultur & Nöje.

2016-12-28 18:50
Kattis Ahlström. / Förgrundsgestalten till Fröken Friman är Anna Whitlock som ledde kampen för kvinnlig rösträtt.  Bild: Johan Paulin/SVT / Privat
Kattis Ahlström. / Förgrundsgestalten till Fröken Friman är Anna Whitlock som ledde kampen för kvinnlig rösträtt.

Verklighetens fröken Friman

Dramaserien Fröken Frimans krig har blivit en hyllad jultradition som berört många hjärtan. Nu kommer dokumentären som visar några av verklighetens kvinnor som stod på barrikaderna i början av 1900-talet. Programledaren Kattis Ahlström har följt kvinnorna i deras fotspår.

Berättelsen om fröken Friman har blivit en succé som setts av 1,5 miljoner svenskar. På juldagen startade den tredje säsongen av den feministiska dramaserien i SVT. Det stora intresset har lett till att det nu parallellt går en dokumentärserie i två delar om kvinnorna som stod på barrikaderna och kämpade för sina rättigheter vid början av förra seklet. Programledare för Kvinnorna på fröken Frimans tid är Kattis Ahlström.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


– Det har nästan inte gjorts någonting på detta tidigare, märkligt nog. De här kvinnorna är inte inskrivna i historieböckerna. Men det har funnits hur mycket material som helst, så nu kommer den sanna versionen, säger hon.

Kattis Ahlström har rest från Kiruna till Köping och pratat med människor, allt ifrån forskare till kvinnornas släktingar, till exempel barnbarn som nu är gamla. Intervjuerna blandas med verkliga gamla filmklipp från kvinnornas liv.

– Jag har gjort vanvettigt många timmars intervjuer och suttit i arkiv och grävt. Det har varit jätteroligt att följa kvinnorna i deras fotspår, säger hon.

Ledde rösträttskampen

Med näsan djupt nere i arkiven har Kattis Ahlström dragits med i en rad kvinnoöden från början av 1900-talet. I dokumentären får vi lära känna Anna Whitlock, förgrundsgestalten till fröken Friman, som grundade kvinnokooperationen Svenska Hem och ledde kampen för kvinnlig rösträtt. Vi får också skifta bekantskap med Karolina Widerström, som kämpade mot prostitution, och Anna Margret Holmgren som reste Sverige runt för att tända eldar för rösträttskampen.

Men den som gjort störst intryck av alla på Kattis Ahlström är Frigga Carlberg, en stridbar kvinna från Göteborg som drev barnhem för oäkta barn.

– Det finns helt fantastiska klipp från det barnhemmet. Frigga Carlberg var väldigt cool, gick emot strömmen och bjöd in de fruktade suffragetterna till Göteborg, berättar hon.

– Det som slår mig mest är hur de här kvinnorna med så olika politiska perspektiv lyckades jobba med det här tillsammans och hålla konflikter borta. De lyckades fokusera på ett gemensamt mål, vilket är så häftigt.

”Både häftigt och sorgligt”

Kvinnornas fredliga tillvägagångssätt är något som Kattis Ahlström beundrats av.

– Jag har slagits av de icke-aggressiva metoder som de använde – trots det fruktansvärda motstånd de mötte. Aggressiviteten som kommer när kvinnor söker makt. De lyckades ta sig igenom det, vilket ju är både häftigt och sorgligt samtidigt, säger hon.

För att ge en bild av hur mycket som hänt sedan rösträttskampens början samlade SVT nyligen riksdagens kvinnor inne i andra kammaren för att ta ett foto. Kontrasten mot den bild som togs 1905, då rummet var fyllt av enbart män, var slående.

– Det var en enorm uppslutning och det blev väldigt tydligt att det skett en förändring, säger Kattis Ahlström.

Men hon påpekar samtidigt att aggressiviteten mot kvinnor fortfarande finns kvar.

– Det är ingenting som bara har gått över. Om man som kvinna har tillräckligt många parametrar som retar upp folk – till exempel att man arbetar med jämställdhetsfrågor – så räcker det för att väcka aggressivitet. Ja, ibland kan det räcka med att man bara är kvinna, säger hon.

Varför tror du att berättelsen om fröken Friman berört så många hjärtan?

– Jag tror att det har gått upp för många att det här inte var så länge sen. Det är en väldigt berörande bild av Sverige. Som bilderna från kriget då man odlade upp marken mitt i Vasaparken för att få potatis. Det är ett Sverige som var fattigt och fullt av sjukdomar, men som många – speciellt de som fortfarande har släktingar som levde då – fortfarande kan relatera till.

Kvinnorna på fröken Frimans tid

Dokumentärserien Kvinnorna på Fröken Frimans tid visas i två delar på SVT. Den första sändes 26/12 och i morgon, 29/12, visas den andra delen. I serien får vi möta verklighetens kvinnor som stod på barrikaderna vid början av förra seklet. Dokumentären kommer även att finnas tillgänglig på SVT play.