Krönika. Ann-Helen Meyer von Bremen.

2017-12-04 18:00

Labbkött är ingen lösning

”Mycket sällan behöver före­tagen bakom dessa innovationer redovisa hur det hela ska gå till och hur kalkylen ser ut när det gäller miljöpåverkan, energiförbruk­ning och ekonomi.”

De går under rubriken food tech och framställs ofta som makalöst miljövänliga lösningar på vår framtida matförsörjning. Men det finns en stark doft av kejsarens nya kläder över flera av dessa innovationer.

Några exemepl på food tech som framställs som fantastiska framtidslösningar är labbkött, vertikal inomhusodling och uppfödning av insekter. De påstås inte bara producera mat på ett miljö- och klimatvänligt sätt, utan också föda en växande global befolkning, framför allt i städerna.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Mycket sällan behöver företagen bakom dessa innovationer redovisa hur det hela ska gå till och hur kalkylen ser ut när det gäller miljöpåverkan, energiförbrukning och ekonomi. Om de frågorna ställdes, skulle man upptäcka att det är ett mycket stort glapp mellan vision och verklighet.

Produktionssystemen inom food tech är ofta dyra, energikrävande, avancerade och mycket känsliga för störningar. Inomhusodling i näringslösning med konstljus har funnits i snart hundra år men är fortfarande så energikrävande, trots LED-lamporna, att den drar tio gånger mer el än ett vanligt växthus.

Därför kommer vi aldrig få se odling av potatis, spannmål, ris eller någon annan av de grödor som mättar världens befolkning i denna typ av system. Det är det alldeles för dyrt för.

I stället är det lågkalorigrödor som basilika och andra bladgrönsaker med högt kilopris som kan ­motivera de höga driftskostnaderna. Men det som verkligen lönar sig är marijuana, som har drivit utvecklingen av inomhusodlingarna.

När insekter lyfts fram som framtidsmat berättas det sällan om att insekter inte ens i de länder där de äts traditionellt är särskilt billig mat. Det framgår heller inte att den svenska ­odlingen befinner sig på experimentstadiet och att det är mycket osäkert om man över huvud taget kommer att lyckas odla fram en ­kommersiell produkt.

Enligt det ledande företaget på området är insektsodling i stor skala ”oerhört avancerat”, kommer att kosta minst ett par hundra miljoner kronor och ta åtskilliga år att utveckla. En del vetenskap­liga studier ifråga­sätter också det miljövänliga i insektsuppfödning­en, inte minst på grund av den höga energikostnaden.

Tekniken­ bakom labbköttet är inte bara oerhört dyr, det är också mycket tveksamt om det ens går att odla fram ett kött som har samma näringsinnehåll som vanligt kött. Dessutom ifrågasätts labbköttets hållbarhet i en del senare studier, inte minst när det gäller utsläpp av växthusgaser och ­energiåtgång.

Och vill konsumenterna verkligen ha en köttprodukt som odlas i ett substrat från ofödda kalvfoster och antibiotika?

Flera av innovationerna kommer förmodligen aldrig att infria sina högtravande löften, medan andra kanske kan hitta sin nisch på matmarknaden. En sak är dock säker – inget av det vi hittills har sett har någonting att göra med att ”föda världen”, men det är ett uttryck som låter bra i marknadsföringen.

Men det största problemet med övertron på dessa mirakel­lösningar är att de drar pengar och fokus från de ­nödvändiga förändringar som behöver göras av matsystemet, så länge ingen ­säger som det är – att kejsaren är naken.