Klimat.

2015-11-06 09:09
Tyskland har som mål att 80 procent av landets elenergi ska vara förnybar år 2050. 2000 stod det förnybara för drygt 46 terrawattimmar el om året. 2014 var den siffran drygt 161 – vilket är mer el än hela Sveriges årsproduktion.  Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
Tyskland har som mål att 80 procent av landets elenergi ska vara förnybar år 2050. 2000 stod det förnybara för drygt 46 terrawattimmar el om året. 2014 var den siffran drygt 161 – vilket är mer el än hela Sveriges årsproduktion.

Sanningen om det tyska energiundret

Att Tysklands stängning av kärnkraftverk ökat kolberoendet stämmer inte, enligt forskare. Långsiktigt minskar kolet något medan förnybart ökar kraftigt. Det finns många missuppfattningar om den tyska energiomställningen Energiewende, anser professor Lars J Nilsson:
– Den har nästan förlöjligats i Sverige.

Läs också: Många lärdomar att dra av Energiewende

Läs också: Många lärdomar att dra av Energiwende

Energiewende är namnet på Tysklands energipolitik vars mål är att 80 procent av landets elenergi ska vara förnybar år 2050. Som ett led i den har hittills nio kärnkraftverk stängts samtidigt som exempelvis solkraften byggts ut. Att det lett till ökat tyskt kolberoende är en utbredd missuppfattning i Sverige, enligt Lars J Nilsson, professor i Miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

– Jag tycker Energiewende baktalats och nästan förlöjligats i Sverige, just med argumentet att man bygger mer förnybart men att koldioxidutsläppen ökar. Det som gjorde att kolanvädningen ökade under en period var EU:s system med utsläppsrätter. Priset blev så lågt att det blev billigare att elda kol än att använda gas. Det i kombination med att man relativt snabbt ville stänga ned kärnkraften gjorde att kolet ökade tillfälligt, men det är ingen långsiktig trend, säger Lars J Nilsson.

Ny statistik över energibalans

Hans Nilsson, ordförande i Energieffektiviseringsföretagen, EFF, sammanställde nyligen statistik över Tysklands energibalans. Enligt den har el från kolkraft minskat något jämfört med millennieskiftet, medan el från förnybara källor ökat kraftigt. År 2000 stod det förnybara för drygt 46 terrawattimmar el om året. 2014 var den siffran drygt 161 – vilket är mer el än hela Sveriges årsproduktion.

– Att man säger att kolberoendet ökar tror jag är en allmän ryggmärgsreflex eftersom kärnkraften minskar och kolanvändningen ligger förhållandevis konstant. Det är en felsyn eller dribbel med statistik, säger Hans Nilsson.

Trots ökningen av förnybart står kolet fortfarande för nästan hälften av all el som produceras i Tyskland, både för inhemskt bruk och export. Lars J Nilsson ger Energiewendes kritiker delvis rätt i att utsläppen förmodligen varit lägre i dag om kärnkraften stängts ned i långsammare takt.

– Hade man kört kärnkraften lite längre är det rimligt att anta att man kunnat använda lite mindre fossilt. Man kan tänka sig att det kunde blivit lite lägre utsläpp om man haft högre koldioxidpriser och lite mer kärnkraft i systemet. Men det blir ju mest finlir och en smaksak om man ska riskera att köra kärnkraften vidare något år, säger Lars J Nilsson.

Kritik mot kostnader

Energiewende har genom åren också fått ta emot hård kritik för höga kostnader och finansiering. Till stor del är det tyska konsumenter som fått betala notan för omställningen i form av högre elräkningar då priset för el från fossila källor belagts med högre avgifter och skatter.

– Det är inte gratis, och de tyska hushållen har väl fått bära en större del av bördan. Samtidigt har det gjort att det förnybara blivit billigare och billigare till följd av att volymerna ökar. De ökade kostnaderna för de tyska hushållen kan ses som en investering. Det man satsat i form av ökade elräkningar får man igen av lägre räkningar längre fram, säger Hans Nilsson.

Lars J Nilsson är överlag positiv till Energiewende och menar att resten av Europa har en hel del att tacka Tyskland för.

– Ökningen av det förnybara har att göra med att man har stödsystem i Tyskland som skapar stabila investeringsvillkor för den som vill investera i vind och sol. Sedan finns det folk som tycker att man subventionerat för mycket, men det är en smaksak. Det finns olika sätt att se på det. Många menar att vi kan tacka Tyskland för att ha betalt utvecklingen av solceller som nu kommer hela världen till godo, säger Lars J Nilsson.

Läs vidare på nästa sida: Fakta om Energiwende