ANALYS.

2017-02-19 16:00
  • Kraftverksdammen i Jössefors, Värmland. Bild: Christer Hoglund/TT
    Kraftverksdammen i Jössefors, Värmland.
  • Fors vid kraftverksdammen i Jössefors, Värmland. Bild: Christer Hoglund/TT
    Fors vid kraftverksdammen i Jössefors, Värmland.
  • Bild: Vegard Grøtt/TT
  • Diagrammet visar Sveriges energiproduktion en normal vinterdag. Den blå delen visar vattenkraften. Den är så flexibel att den kan tredubblas från morgonen till mitt på dagen.
    Diagrammet visar Sveriges energiproduktion en normal vinterdag. Den blå delen visar vattenkraften. Den är så flexibel att den kan tredubblas från morgonen till mitt på dagen.
  • Diagrammet visar energiproduktionen en normal sommardag, då vattenkraften gör den största delen av jobbet. På sommaren skulle solen enkelt kunna producera all el i kombination med vattenkraft, genom att vattnet i större utsträckning sparas i dammarna.
    Diagrammet visar energiproduktionen en normal sommardag, då vattenkraften gör den största delen av jobbet. På sommaren skulle solen enkelt kunna producera all el i kombination med vattenkraft, genom att vattnet i större utsträckning sparas i dammarna.

Energirevolutionen pågår i denna stund

Hur ska det egentligen kunna fungera med sol- och vindkraft när vinden mojnar, solen går ner på kvällen eller vintern kommer? Det är en fråga om energilagring och lösningen har vi faktiskt redan.

Världens står inför en energirevolution. Rättare sagt, den pågår hela tiden och att det mullrar under Europas nuvarande energijättar är ingen profetia, det är en verklighet där aktiekurser och lönsamhet rasat de senaste fem åren. Ny väderberoende energi tar sig bit för bit in i systemet och det är klart att de gamla jättarna kallar det ett problem men frågan är om det verkligen stämmer. Är det svårt för våra samhällen att drivas om vinden mojnar eller när solen gått ner på kvällen.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Och vad ska man i så fall göra åt det?

Lagring eller anpassning?

Om ett samhälle får hälften av all sin el från solen så betyder det självklart att molniga dagar skapar lägre produktion.

Delar av miljörörelsen har därför länge drivit tesen att ett hållbart samhälle måste kunna minska konsumtionen av energi i takt med produktionen.

Det kallas ibland för ”smarta elnät”, man använder mycket el när det finns gott om det och lite när det finns mindre el. Genom lock och pock ska man försöka få elkonsumenter, stora som små, att anpassa sig efter tillgången. Stora prisändringar per timme kan vara ett tvingande sätt, stora fördelar för den som minskar sin konsumtion kan vara ett annat sätt.

Reglering i form av brist är ingen nyhet, det har våra samhällen haft i många perioder. Men anpassning kräver ett stort mått av frivillighet för att inte drabba de tunga elkonsumenterna som måste få fungera i samhället. Det är svårt att stänga av kommunikationer, industrier, handel eller sjukvård vid elbrist.

Kvar blir privata elkonsumenter som får betalt om de släcker lampor, tvättar mindre eller lagar mat energisnålare.

Eftersom elbehovet hos ett vanligt hushåll kan skifta från 8 000 kWh per år för hushålls el (utan att räkna med värmebehov) till snålkonsumenter som bara gör av med 2 000 kWh så finns det självklart en hel del energi att spara genom återhållsamhet.

Men vill medborgarna det? Det vill säga är det politiskt möjligt?

Om energin är rent producerad är det svårt att politiskt motivera varför människor just i den frågan inte ska kunna få välja själv.

Lagring kräver mer produktion

Om man lagrar el innebär det att man måste producera mer el än om den användes direkt. Att lagra överskottsel i form av värme som man sedan gör om till el igen när den behövs, kostar en förlorad tredjedel i energi. All energiomvandling kostar nämligen.

Det här gäller också elöverföring från andra länder eller från norr till söder. Svenska kraftnäten förlorar ungefär 10 procent av sin el genom luftledningarna. Elen blir värme som fåglarna värmer sig med.

På samma sätt kan ett batteri, även det allra bästa, innebära att en tredjedel ”försvinner”. (Även det blir värme, känn på mobilen när den jobbar så förstår du). För att få ut lika mycket el med en lagring så måste man alltså producera mer.

Men det är ju i sig inget problem om man lagrar de där dagarna då solen skiner som mest eller när vinden blåser som hårdast. Då har samhället ändå för mycket el, jämfört med konsumtionen.

Det vet vi redan i dag. Vissa dagar producerar vindkraftsnationen Danmark 100 procent av all sin el via vindkraft medan Tyskland klarar av att en solig dag göra mer än 50 procent av sin el via hustaken.

När förnybar ren el byggts ut kommer vi ha för mycket el många dagar. Och lagringen blir då ett alternativ till att slösa bort energin.

Men lagringens största problem i dag är att ingen vill betala för den.

Energibolagen tjänar mer på att producera smutsig el och staten har inte infört regler som tvingar fram lagring. Detta trots att det absolut billigaste sättet att lagra skulle vara storskalig gemensam lagring i gemensamt ägda system.

Tittar man på vårt och våra grannländers elsystem är det där slående.

Vi kan lagra el i Sverige billigare än någon annanstans.

Vi behöver inte ens bygga ut något.

Läs vidare på nästa sida: Drömläge för vattenkraften