Debatt. .

2015-12-02 03:00
Nya Karolinska sjukhuset. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Nya Karolinska sjukhuset.

Vill vi ha ett nytt skandalbygge?

Nya Karolinska sjukhuset (NKS) i Stockholm skulle vara landstingsmoderaternas kronjuvel, men det blev istället ett sänke för hela landstinget och ett av Sveriges dyraste byggprojekt någonsin. När de borgerliga nu planerar ännu ett sjukhusbygge efter samma finansieringsmodell riskerar vi ytterligare en skenande byggskandal, skriver Håkan Jörnehed (V) och Birgitta Sevefjord (V).

De borgerliga politikerna i Stockholms läns landsting har två paradgrenar: den första är privatiseringar, den andra ekonomiskt oansvariga affärer som missgynnar det offentliga till fördel för det enskilda.

Idén om ett nytt Karolinska kom av flera utredningar som visade att en upprustning och renovering av det gamla sjukhuset skulle kosta ca 10 miljarder kronor. Lika bra att bygga ett nytt sjukhus då, löd resonemanget. Så långt var alla partier överens.

Det var vid finansieringen av bygget som åsikterna gick isär.

De borgerliga partierna förespråkade finansieringsmodellen OPS, som står för offentlig-privat samverkan. Det innebär att en privat aktör – i det här fallet brittiska Innisfree – äger projektet, medan landstinget sköter vården och betalar räkningarna. Fördelarna med OPS sades vara att risken för förseningar och fördyrningar minskade. Men det finns inga gratisluncher, menade Vänsterpartiet med flera. Och hur rätt hade inte vi?

Upphandlingen av vem som skulle bygga NKS vanns av Skanska, som var den enda anbudsgivaren. En upphandling förutsätter minst två, eftersom rimlig konkurrens måste finnas. De borgerliga partierna beslutade att en anbudsgivare var tillräckligt. Redan här borde man slagit in backen. Men det borgerliga styret valde att köra på.

Moderaterna och MUF framför dock gärna att alla partier var för en OPS-upphandling. Det är lindrigt sagt en halvsanning. För den nyfikne finns hela beslutsprocessen i landstingsfullmäktiges protokoll från 5 maj 2010. Där kan man bland annat läsa att Vänsterpartiet hela tiden opponerade sig mot OPS-modellen. Vi har alltid vetat, och hävdat, att det är en oansvarig finansieringsmodell. Därför röstade vi också emot OPS i maj 2010. När det trots det sedan blev en OPS-upphandling, var Vänsterpartiet med och såg till att landstinget tog större ekonomiskt ansvar. På så sätt lyckades vi sänka både avkastningen till Innisfrees aktieägare, och kostnaderna för landstinget med åtta miljarder.

Det här var en grundläggande förutsättning för att vi skulle rösta igenom förslaget. Men vår kritik av hela upphandlingsprocessen bestod.

Och nu har det uppdagats att också Moderaterna på riksnivå var emot vad kollegorna i stockholmslandstinget höll på med.

Dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och dåvarande finansminister Anders Borg gjorde flera försök att övertala landstingsmoderaterna att inte gå vidare med NKS-affären. I de Nya Moderaternas självbild rymdes inte skrytbyggen, privatiseringar och ekonomiskt oansvarighet.  Dessutom påpekade Finansdepartementet, med rätta, att OPS ofta blir dyrare än vanliga upphandlingar. Vilket är precis vad Vänsterpartiet hävdade. Landstinget hade möjlighet att låna till mycket bättre villkor än brittiska Innisfree.

Men landstingsmoderaterna slog dövörat till. Först nu verkar vaxproppen ha åkt ut, och borgarna tävlar om att svära sig fria från hela affären.

De ekonomiska konsekvenserna av OPS klarnar sakta. Tydligt redan nu är att den slutgiltiga siffran kommer ligga långt norr om de 10 miljarder som man från början aviserade. Kostnaderna har sexdubblats.

Så nu står vi snart här med ett jättelikt sjukhus, åtminstone sett till notan, med färre vård- och förlossningsplatser, mindre akutmottagning.

Samtliga inblandade tvår sina händer. Tidigare påhejare av NKS drar sig tillbaka, Filippa Reinfeldt en av dessa. Det före detta sjukvårdslandstingsrådet annonserade nyligen att hon alltid varit motståndare till OPS. Men någon måste ta ansvar. Frågan är vem? Stig Nyman (KD) var djupt insyltad, likaså Catharina Elmsäter Swärd (M), som gick emot partilinjen. Birgitta Rydberg (L, då FP) förespråkade OPS.

Hur kunde det bli så här? Hur kunde det gå så här långt när inte bara V, S och MP, utan även rikstopparna i M opponerade sig mot NKS?

Men tydligen är det inte uppenbart för alla att OPS är en oduglig finansieringsmodell för välfärdsprojekt. Nuvarande sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L), tycker att det nya sjukhus som planeras i södra stockholmslänet gärna få vara privat och upphandlas som ett OPS-projekt efter NKS modell. Är det verkligen möjligt att de borgerliga vill dra igång ytterligare ett OPS-projekt? Vill de ha en skenande NKS-skandal på södra sidan också? Räcker det inte med en?

Håkan Jörnehed, Birgitta Sevefjord 
landstingsråd respektive tidigare landstingsråd för Vänsterpartiet i Stockholms läns landsting.