Vinst eller lön?

I 40 år har vi fått höra att ökade vinster är vägen till ekonomisk framgång för Sverige. Ökade vinster ska öka tillväxten i ekonomin så att alla får mer. Ökade vinster är nödvändiga, heter det, för att vi ska ha råd med en stor offentlig sektor. Och ökade vinster behövs för att företagen ska investera.

Men! Titta på hur det har sett ut. Diagram 5.1 visar vinsternas andel av vad som produceras i svenskt näringsliv.

Mellan 1950 och 1980 sjunker vinsternas andel av produktionsvärdet från 45 till under 30 procent. Under den här tiden, som enligt dagens sätt att se på hur världen är beskaffad borde varit en katastrof, växer vår samlade produktion (BNP) med över 3,3 procent per år, den offentliga konsumtionens ökar med 4,4 procent och andelen av våra resurser som satsas på investeringar är 26 procent.

Efter 1980 har vinstandelen ökat. Det borde ju enligt de moderna ekonomiska teorierna vara till fördel för allt och alla. Men så är det inte! Tillväxttakten är lägre, den offentliga konsumtionen har minskat sin andel av BNP och investeringsandelen är lägre och inte högre med ökande vinster.

Nej, vi påstår inte att detta enbart beror på att vinsterna varit för höga. I den här boken tar vi upp många orsaker till varför vi menar att ekonomi kan skötas bra för de många, eller bara bra för de få.

Men det vi säger – som väldigt få ekonomer pekar på – är att höga vinster inte löser problemen, ja, vi vill rent av påstå att höga vinster förvärrar dem.

Ökade vinster fås på bekostnad av minskande löner. Hela tiden finns det en tydlig motsättning mellan vinster och löner.

Det finns många orsaker till den minskande tillväxten, den minskande offentliga andelen och lägre investeringar. En av dem är att när kapitalets företrädare talar om hur bra det blir med ökade vinster, så glömmer de myntets andra sida. Ökade vinster fås på bekostnad av minskande löner. Hela tiden finns det en tydlig motsättning mellan vinster och löner. När mindre går till löner och mer till vinster så minskar efterfrågan. Folk får relativt sett mindre att köpa för och investera med. Då avtar tillväxttakten och med lägre tillväxttakt finns det mindre anledning även för företagen att investera.

Lägre löneandel ger också lägre skatteinkomster, eftersom löner beskattas mycket hårdare än vinster. Detta i sin tur blir ett argument för mindre offentlig konsumtion, mindre pengar till vård, skola och omsorg.

Vilket i sin tur kan öka arbetslösheten och därmed har vi fått en ond spiral i samhället som fortsätter att gå åt fel håll.

Ropen på högre vinst de senaste fyrtio år är ett högt rop som upprepas av borgerliga politiker, borgerliga medier och borgerliga tankesmedjor.

Men någon riktig diskussion om vad effekten av vinst är i samhället som en helhet, finns inte.

Vinstkravet menar vi därför kommer från ett särintresse. Nämligen de som äger landets företag. Visst har högre vinster varit vägen till lyckan. Men bara för ett mycket litet fåtal av Sveriges befolkning.