Nyheter.

2021-04-05 05:51
  • Bostadsstiftelsen Signalisten planerar omfattande renoveringar av sina lägenheter i Bergshamra, Solna.   Bild: Jakob Jörlås
    Bostadsstiftelsen Signalisten planerar omfattande renoveringar av sina lägenheter i Bergshamra, Solna.
  • Jan Bagge (tvåa från vänster) och andra medlemmar i Bergshamragruppen utanför Solna stadshus i mars 2020. Då hade gruppen sedan flera månader demonstrerat mot Signalisten på plats utanför stadshuset varje måndag mellan 16 och 19. Bild: Privat
    Jan Bagge (tvåa från vänster) och andra medlemmar i Bergshamragruppen utanför Solna stadshus i mars 2020. Då hade gruppen sedan flera månader demonstrerat mot Signalisten på plats utanför stadshuset varje måndag mellan 16 och 19.
  • Leena Saenz utgör dagens enmansmanifestation mot stiftelsen Signalistens planerade lyxrenoveringar i Bergshamra, som hon och många med henne befarar kommer att leda till att äldre och fattiga tvingas flytta på grund av skyhöjda hyror. Bild: Adolfo Diaz
    Leena Saenz utgör dagens enmansmanifestation mot stiftelsen Signalistens planerade lyxrenoveringar i Bergshamra, som hon och många med henne befarar kommer att leda till att äldre och fattiga tvingas flytta på grund av skyhöjda hyror.
  • Dominika Polanska, forskare i sociologi, menar att det är de utsatta grupperna som drabbas värst av renovräkningarna: ”Renoveringarna kommer ofta ikapp dem och de flyttar från område till område. Vilket är rätt traumatiskt för många.” Bild: Miguel Vergara
    Dominika Polanska, forskare i sociologi, menar att det är de utsatta grupperna som drabbas värst av renovräkningarna: ”Renoveringarna kommer ofta ikapp dem och de flyttar från område till område. Vilket är rätt traumatiskt för många.”
Puffetikett
Dagens ETC

Här kämpar hyresgästerna mot lyxrenovering och chockhöjd hyra

I stadsdelen Bergshamra i Solna har boende i bostadsstiftelsen Signalistens lägenheter kämpat i flera år för att slippa renoveringar och upprustning som hyresvärden vill tvinga igenom. Nu har frågan nått hyresnämnden. Som oftast ger de starka, inte de utsatta, rätt.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

– Nej, jag tror inte jag kommer att ha råd att bo kvar. Men vart jag ska ta vägen sen, det vet jag inte. Jag har ingen plan. Jag tänker att jag väntar och ser hur det går med förhandlingarna. Jag vill ju också visa solidaritet med andra.

Bergshamrabon Leena Saenz är 77 år gammal och står med en ryggsäck och en handfull skyltar utanför Solna stadshus. På dem finns uppmaningar till politikerna i kommunen att stoppa allmännyttiga bostadsstiftelsen Signalistens planerade renoveringar av lägenhetsbeståndet i Bergshamra.

Husen är byggda på 1960-­talet och enligt Signalisten i stort behov av bland annat stambyte. Vilket ingen motsätter sig. Däremot förstår varken Leena eller de andra i nätverket Bergshamragruppen för sansade renoveringar varför lägenheterna inte bara kan stambytas, utan i princip ska blåsas ut för att ge plats åt nya kök, nya toaletter, nya golv –nytt det mesta faktiskt. Allt till priset av chockhöjd hyra för de boende, enligt uppskattningar från Signalisten med uppåt 60 procent.

– I deras handlingsplan står det att de räknar med att varje lägenhet kommer att kosta 1,5 miljoner att renovera. Kan du tänka dig vilken lyxlägenhet det blir då?, säger Leena Saenz.

Kampen fortsätter

Konflikten mellan miljardbolaget Signalisten och de boende är vid det här laget flera år gammal. Hösten 2019 samlades företrädare för Bergshamra-gruppen utanför Solna stadshus varje måndag för att protestera mot renoveringarna, för att i slutändan ha råd att bo kvar i sina lägenheter.

Idag är Leena Saenz ensam representant på plats utanför politikens högborg i Solna. Förhoppningen var att fler skulle ansluta, men pandemin är på de styrandes sida och avskräcker effektivt allt motstånd.

– Många är trötta och uppgivna. De vill kämpa emot, men tycker att någon annan kan göra det. Sen finns också de som är födda på 30- eller 40-talet som inte orkar. De är gamla, arbetarklass, de fogar sig, vågar inte säga emot. Jag är ju också arbetarklass men började studera mitt i livet så jag har fått större självförtroende. Däremot började jag studera för sent för att hinna få en bra slutlön inför pensionen.

Majoritet sa nej

Totalt är det 304 lägenheter i Bergshamra som ska renoveras i ett års tid. Hur många som kommer att ha råd att återvända efter renoveringen är oklart. När Signalisten bad de boende godkänna renoveringarna var det bara 22 procent som svarade ja, medan en klar majoritet sa nej till planerna.

– Jag känner flera i samma situation som jag, som är ensamstående och inte kommer att klarar av att gå från 6 000 i hyra till över 10 000, säger Leena Saenz, som bott i sin lägenhet i 47 år.

En fingervisning om framtiden kan den däremot få som tittar på exemplet Ritorp i norra Solna. Där har Signalisten redan klarat av sina renoveringar, även här med 60-procentiga hyreshöjningar. Och facit visar att bara 30 procent av de boende återvände till sina lyxrenoverade lägenheter.

– Det har ju visat sig från liknande renoveringar på andra håll att ju högre hyra, desto fler är det som inte återvänder, säger Jan Bagge, 72 år, också han aktiv i kampen mot Signalisten.

Lägg till att invånarna i Bergshamra har en snittinkomst på drygt 21 000 kronor, 22 procent lägre än snittet i Sverige, och att andelen pensionärsfamiljer är högre än i resten av kommunen, så blir bilden tydligare av hur många som kan tänkas ha råd att bo kvar.

”Driver ut från hus och hem”

Jan Bagge själv ser små chanser att ha råd att bo kvar. Efter renoveringarna kommer hyran att landa omkring 14 000, en nivå som hans sambo, som är pensionär på halvtid och 13 år yngre, omöjligt klarar på egen hand den dag Jan Bagge inte längre finns med oss.

– För mig är det viktiga här att man driver folk från hus och hem, fast man inte måste eftersom det finns alternativ med sansade renoveringar, och att människorna här har betalat hyra och skött sig, vissa i 40-50 år, säger han.

Med ”alternativ” syftar Jan Bagge till de åtgärder som de boende själva föreslagit, men som Signalisten sagt nej till.

– De har sagt nej till allt vi föreslagit som inte innebär standardhöjningar. Det är ju sådana som ger möjlighet att ta ut högre hyra. Det är samma strategi som riskkapitalbolag använder som allmännyttiga företag nu tagit över. Dessutom ljuger de, till och med i hyresnämnden under ed. Om Ritorp säger de att det inte skedde någon omflyttning efter renoveringarna. Och när det gäller deras plan att riva upp värmeledningar från golven säger de att det måste göras, trots att vi har en byggnadsingenjör och forskare från KTH som försäkrar att det inte behövs.

Lagligt att runda hyresgäster

Att Signalisten gått vidare med planerna på renovering trots de boendes motstånd är egentligen helt enligt regelboken. Inför en renovering måste fastighets-

ägaren söka godkännande hos hyresgästen. Om denne säger nej kan fastighetsägaren istället vända sig till hyresnämnden och få ett ja från dem. Vilket också sker i de allra flesta fall. Till exempel godkände hyresnämnden i Stockholm 96 procent av alla ansökningar om renovering år 2010.

Men att ha lagen på sin sida betyder inte nödvändigtvis att allt är frid och fröjd. Enligt Dominika Polanska, forskare i sociologi vid Uppsala universitet och Södertörns högskola, är det inte oväntat att utsatta grupper, de med låg inkomst, utrikesfödda, barnfamiljer och pensionärer, drabbas värst. Men renovräkningen är bara startskottet för deras problem.

– Många hamnar i en ond spiral och tvingas flytta igen ganska snart efteråt. Renoveringarna kommer ofta ikapp dem och de flyttar från område till område. Vilket är rätt traumatiskt för många. Man måste börja om på nytt, flytta från vänner, skola, förskola, från hemtama miljöer. Särskilt äldre kan bli väldigt berörda av detta. Det blir ett grundläggande uppbrott i den trygghet som ett hem ger, säger hon.

Det är inte bara de som tvingas flytta som påverkas. Även bostadsområdet drabbas.

– När folk flyttar ut och in blir det väldigt många nya ansikten. De som blir kvar upplever ofta att de inte känner igen sig, vilket kan skapa otrygghet för många. Den sociala kontrollen försvagas.

Med tanke på att hyresnämnderna ofta ger fastighetsägarna rätt – fungerar de som de ska?

– Nej. Och vi har haft lagändringar både 1997 och 2002 som skulle ha skärpt hyresgästers ställning vid omfattande renoveringar, där boendekostnaden skulle ha blivit en faktor att beakta, men det har inte ändrat praxis hos hyresnämnderna. Det kom en ny utredning 2017 men den är nu lagd på hyllan.

Därmed inte sagt att hyresnämnden alltid går på fastighetsägarnas linje. Sommaren 2020 gjorde hyresnämnden i Göteborg tvärtom och sa nej till en hyresvärds föreslagna upprustning med hänvisning till deras ”inte obetydlig(a) påverkan på lägenheternas bruksvärde”. Vilket fått Jan Bagge och de andra att hoppas på ett mirakel även i Stockholms hyresnämnd.

Frågan är hur många som orkar vänta in det slutliga avgörandet. 85-åriga Bergshamrabon Blanka Edlund, som Dagens ETC kontaktat för en intervju, tycks inte vara en av dem:

”Det gläder mig att du bryr dig om vår nära katastrofala situation men jag vill inte bli intervjuad. Visst kan teoretiskt alla hjälpa att kämpa emot Signalisten. Jag bara tror att jag inte överlever det här eländet. Pandemin kanske

Fakta

Var tredje hamnar i fattigdom

2016 undersökte Hyresgästföreningen i Göteborg konsekvenserna av standardhöjande åtgärder i 23 000 hushåll i Göteborgsområdet baserat på en hyreshöjning med 50 procent. Resultatet visade att vart tredje hushåll efter hyreshöjningen skulle hamna under den gräns som Statistiska centralbyrån SCB kallar ”skälig ”levnadsnivå”, det vill säga den nivå som ger rätt till försörjningsstöd.

Boverkets argument för större boendeinflytande

De boendes kunskaper och erfarenheter kan tas tillvara och ge värdefullt underlag för beslut om insatser i området.

Inflytande kräver – och föder – delaktighet och engagemang och gör människor beredda att ta ett större ansvar.

Engagemang ger ökad gemenskap och därmed ofta ökad trygghet och trivsel och mer nöjda hyresgäster.

Hyresgästerna känner sig sedda och lyssnade på, respekterade och högre värderade. Det främjar en positiv identifikation med bostadsområdet.

Boendeinflytande kan bidra till en smidigare process genom större acceptans för förändringar, även när det gäller effekter på hyran.

Skadegörelsen kan minska om åtgärderna är väl förankrade bland de boende och en del av dem har deltagit aktivt i planeringsprocessen. Inte minst de unga brukar påverkas positivt av att känna att någon bryr sig om vad de tycker och vad de önskar sig.

Boendeinflytande kan bidra till en ökad attraktivitet och status för bostadsområdet, vilket i sin tur ger lägre omflyttning, färre outhyrda lägenheter och minskat hyresbortfall.