Bland kvinnor som äter p-piller rapporteras två fall av blodpropp på 10 000, jämfört med ett fall på 10 000 bland kvinnor som inte äter p-piller.
Två helt olika preparat. Men också skilda sätt att se på risker. Något som fått många att reagera i sociala medier senaste dagarna.
Sexualhälsorådgivaren Jenny Koos menar att skillnaden är ett tecken på att kvinnors hälsa värderas lägre än mäns.
– Det jag dock tycker är intressant rent strukturellt är att vi har haft p-piller i cirka 60 år, och visst, det kommer nya varianter hela tiden, man kan inte säga att det inte finns några initiativ alls för att göra det bättre. Men det är få p-piller som har stoppats på grund av den här risken, utan de fortsätter att säljas. Exempelvis Yasmin, ett kombinerat p-piller med ethinylestradiol och drospirenon, som man vet ger en ytterligare ökad risk för blodpropp jämfört med andra sorter, förskrivs ändå friskt, säger hon.
Behövs mer forskning
Jenny Koos ger föreläsningar och kurser om metoder som presenteras som alternativ till p-piller men som inte är erkända av medicinska professioner. Hon betonar dock att hon inte är emot p-piller och att varje kvinna själv ska få välja. Hon menar samtidigt att informationen om riskerna måste bli bättre.
– Jag skulle vilja se att kvinnor verkligen får möjlighet att göra ett fullt informerat val, men också ett internationellt initiativ där man faktiskt säger att de alternativ som finns idag är inte säkra nog, och fokuserar forskningen på ännu bättre preventivmetoder, för kvinnors skull, säger hon.
Bara en sådan sak som att det nyaste preparatet på marknaden, nestoron/segesteronacetat, också medför en ökad risk för blodpropp talar sitt tydliga språk, säger Jenny Koos.
– Man skulle också kunna förse p-piller med varningstext, som cigarettpaket. Helt enkelt vara tydlig med hur riskbilden ser ut, även i jämförelse med andra läkemedel.
Genetisk screening
Ett bevis för bristen på försiktighetsprinciper är att att tonåringar idag kan få p-piller utskrivna utan att det egentligen har undersökts om de har risk för blodpropp i släkten. Frågan ska visserligen ställas av den barnmorska som skriver ut, men Jenny Koos tvivlar på att alla unga tjejer kan familjens sjukdomshistoria.
– Det kan handla om en tonåring som inte har berättat för sina föräldrar att hon äter p-piller, och inte vet om att till exempel moster gick på blodförtunnande på grund av blodproppar, säger Jenny Koos.
Ett sätt att komma åt problemet vore att göra en genetisk screening varje gång p-piller skrivs ut, för att kolla att personen inte har genetiska faktorer som gör att risken för blodpropp är högre.
– Varför praktiserar man inte försiktighetsprincipen in i minsta detalj när det gäller kvinnor? Risken är bevisat högre för att kvinnor faktiskt dör av vissa preventivmedel, då måste det finnas solida säkerhetsåtgärder, men de ser vi inte. Den här situationen belyser ett strukturellt problem, säger hon och fortsätter:
– Då är det faktiskt inte relevant vad p-pillren har gjort för kvinnor historiskt eller hur önskade och viktiga de eventuellt är för individen. Ur feministisk synpunkt så är det väl år 2021 rimligt att det upprättas rutiner och vidtas åtgärder som bevisar att man verkligen bryr sig om kvinnors säkerhet och hälsa, säger Jenny Koos.
"Inget läkemedel har diskuterats mer"
Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet och expert på säkra preventivmetoder håller inte med om att riskerna med p-piller tonas ner i debatten.
– Det diskuteras absolut! Det har varit så mycket larm om p-piller och blodpropp. Har man missat det vet jag inte vilken sten man har bott under. Det finns inget läkemedel vars biverkningar har diskuterats mer. Jag förstår att det är så, för kvinnor som behöver preventivmedel är inte sjuka så det är inte ett läkemedel på det viset, säger hon.
Är riskerna med p-piller något vi ska vara oroliga för, tycker du?
– Självklart är det en risk. Absolut. Det är därför det är så viktigt att man utvecklar säkra metoder och att det finns en balans mellan nytta och risk. Man måste ju vara medveten om riskerna för att ge p-piller till rätt personer. Personer med blodpropp i familjen, eller om man är överviktig har man ökad risk och så vidare.
Är vården bra i dag på att leta efter riskerna?
– Det finns rutiner, både barnmorskor och läkare vet exakt vad de ska fråga efter och allmänläkare utbildas så att de reagera på symptom och ställer frågan "går du möjligtvis på p-piller?". Det har blivit mycket, mycket bättre, säger hon.
Finns det ett strukturellt problem bakom att samhället accepterar riskerna, som du ser det?
– Man ska inte acceptera att någon råkar illa ut. Man måste informera om att risken finns, men den är ju extremt liten, om man ger p-piller till rätt person, säger hon.
Hon tillägger att det i dag finns personer som undviker p-piller på grund av risken för att få en blodpropp. Men graviditet, även den tidigare delen, är också en riskfaktor för blodpropp. Problemet för den som undviker p-piller är att risken att bli ofrivilligt gravid ökar och därmed risken för blodpropp.
– Då utsätter du dig för en risk ändå. De allra flesta mår bra av p-piller, många gör det inte, och så finns det de som har risker förknippade med att äta p-piller. Men jag tycker inte att det är något stort problem. Man ska diskutera med personen i fråga och hitta det som passar bäst, säger Lena Marions.
