– Det som började med en kris för mig har lett till ett mer ärligt och kreativt liv, säger XR-aktivisten Karin Sunde Persson.
Men låt oss backa bandet. 2018 firade Karin Sunde Persson julen ensam i ett lånat hus i Vejbystrand. Hösten och vintern hade varit tuff, brutna relationer och en intensiv terapivecka i norra Sverige. Hon var mellan jobb och hade tid att tänka efter. På Instagram hade hon sett hur Greta Thunberg skolstrejkat och informerat om klimatkrisen. Krisen hade Karin känt till länge, redan som barn uppvuxen på landet var hon förfärad över hur landskapet genomskars av bilarnas behov.
Hon beskriver det som att lager av ridåer som hade skymt sikten drogs undan i rasande takt.
– Jag har alltid varit miljömedveten. Jag har sopsorterat, lagt om till vegetabilisk kost och flugit lite, handlat second hand och sparar på vatten och el. Men det var först då, hösten 2018, som det gick upp för mig hur akut och allvarligt läget är.
Karin Sunde Persson har alltid gått sin egen väg. Hon har utbildat sig till landskapsarkitekt, jobbat med stadsodling och hälsoträdgårdar så självhushållning och vikten av natur har aldrig varit henne främmande men ändå var det som att få en käftsmäll när hon tog sig tid och lyssnade på Greta Thunberg.
– Jag förstod att vi redan var mitt i en eskalerande klimatkris, att kommande generationer skulle få leva i olika kriser skapade av vårt västerländska sätt att leva. Jag läste på om keeling, kurvan, och gjorde olika mätningar om hur mycket av jordens resurser jag själv levde upp och jag bestämde mig snabbt för att bli vegan, minska på bilanvändandet och sluta handla nya saker. Men det räckte ju inte för de största utsläppen stod mitt samhälle för – och hur skulle jag kunna ändra det?
Tog mod till sig
Att engagera sig tillsammans med andra har historiskt visat sig vara det bästa sättet en individ kan påverka det rådande systemet, konstaterade Karin Sunde Persson. Eftersom hon var mellan jobb och inte hade någon partner att övertala eller barn att försörja var hon väldigt fri och tog beslutet att använda all sin vakna tid till att förstå och förändra så mycket hon bara kunde.
– Jag tog mod till mig, gjorde en masonitskylt där det stod ”Stop climate change now” och gick till fredagsdemonstrationerna. Social som jag är fick jag många goda samtal redan första dagen. Ett var med en ung tjej som gick i gymnasiet. Hon hade en XR-logga på ryggsäcken och när hon berättade om klimatupproret i England skakade jag till och tänkte: ”Åh, så skönt, nu händer det och jag känner mig så redo.”
Karin Sunde Persson anmälde sig till alla XR:s (Extinction Rebellions) samtal och föreläsningar och gick en kurs på ABF om klimatsamtal och civilkurage i vardagen. Och hon fortsatte de givande samtalen och mötena varje fredag utanför stadshuset i Malmö.
– Och sedan dess har jag ett klimatsamtal om dagen. Det kan vara allt från att kommentera vädret i kön till kassan och leda in det på temperaturhöjningen, till att ta sig tid att på ett regnvått trädgårdskafe våga fråga två sydafrikanska oljeplattformsjobbare om hur de förhåller sig till klimatkrisen.
Ett annat liv
Det ena gav verkligen det andra, allt gick väldigt snabbt och hon var otroligt dedikerad.
– Jag var med att arrangera de stora klimatstrejkerna under 2019. Vid varje kommunfullmäktige stod vi utanför och vädjade till våra politiker att utlysa klimatnödläge i Malmö. Just det var vårt mål. Att behandla krisen som en kris att tala klarspråk kring hur akut läget är. Jag satt med och lyssnade på många möten och jag hörde att samtalsämnena kom upp, politikerna pratade om klimatnödläget men de ville inte utlysa det. Det sköt vårt medborgarinitiativ på över 900 röster i långdrag.
Först januari 2020 erkände Malmö kommun att det råder klimatnödläge.
– Men de gör fortfarande inte det som krävs och de jobbar på tok för långsamt.
Karin Sunde Persson konstaterar att de här åren som aktivist har förändrat henne. I dag är hon engagerad i en matbank som räddar svinnmat och delar ut till behövande. Hon har gått kurser i sociokrati och hållbart ledarskap. Hon tackar nej till alla jobb som inte är hållbara och jobbar nu med ett projekt för Lunds universitet om hållbar förtätning av staden. I sommar ska hon lära sig om självhushållning under sex veckor på en fäbodvall i Dalarna.
– Jag har blivit mycket modigare. Det är som om att aktivismen fick mig att vakna upp och våga inse hur kort livet är, hur sårbar både jag och vårt samhälle är – och att förändring är möjlig. Det låter kanske som floskler, men att våga vara obekväm och stå upp för det en tror på och älskar, det ger så mycket!
Dessutom har livets nya riktning gett henne ett mycket rikare socialt nätverk.
– Jag känner mig inte ensam och missförstådd som jag gjorde julen 2018. Jag har mål och massor av mening i livet igen.
Varför sitter jag i bilen?
Även Pontus Bergendahl hade sitt klimatuppvaknande under sommaren och hösten 2018.
– Jag kallar det för ett ”oh shit moment”, när man tar in det i hjärtat, det är ingen åsikt eller tyckande, utan något som angår mig och mina barn – på riktigt.
Han gick med i Fridays for Future men drog snabbt slutsatsen att demonstrationer inte räcker eftersom politiker struntar i dem. En dag stoppades hans bil utanför köpcentret Triangeln i Malmö. En person kom fram och bjöd på kakor, gav dem ett flygblad och berättade att det var XR som genomförde en aktion.
– Jag och min fru, som satt i bilen, sa direkt att vi borde vara därute istället.
Snart var han med på XR:s vid den tiden största aktion i Sverige, ”Flood the Streets” i Malmö, och imponerades stort av hur vänligt och välorganiserat allt var. Efter träningar på förmiddagen på hur man kan blockera en gata och inte flytta på sig när polisen säger till men inte heller eskalera situationen förklarades Pontus Bergendahl ”utbildad rebell”, och kände sig stolt. Men på vägen till rondellen som skulle blockeras gömde han sig i folkhavet, hans fru och dotter fick hålla i banderollen, han vågade inte.
När han strax därefter skulle på en stor civil olydnadsaktion i Berlin sa han till sina syskon att det bara var en vanlig demonstration. Rädslan för vad andra ska tycka om hans metoder har han nedkämpat steg för steg. Nu, när har han fler olydnadsaktioner bakom sig än han kan räkna till, står han alltid för vad han gör.
Men det är fortfarande läskigt, både under aktionerna och när han ska lägga ut information om dem på sociala medier. I slutet av förra året sa Pontus Bergendahl upp sig från sitt jobb som mjukvaruchef på ett bolag som skapar digitala skärmar, för att istället jobba – obetalt – som heltidsaktivist. Eftersom familjens ekonomi skulle halveras togs beslutet gemensamt av Pontus, hans fru och deras tre barn. Att alla sa ja var inte helt oväntat. De är alla med i XR, har alla gjort civilolydnadsaktioner, och är numera ett veganskt hushåll.
– Vi har bara några år på oss och ska man göra en stor och snabb samhällsomvandling så finns inga andra metoder än att få till civil olydnad, säger Pontus Bergendahl.
– Man ser också vilken låsning det finns i politiken, alla politiska partier är oförmögna att hantera krisen. Om vi ser på MP kan de inte ens berätta hur illa det är för att de är rädda att tappa väljare, säger Pontus Bergendahl. Han menar att det dessutom finns gott om företag som gör det som behövs i omställningen.
– Det som saknas är ett uppvaknande av folket som i sin tur får politiker att förändra sig och i sin tur kan få företagen att bli styrda åt rätt håll.
Han menar också att XR:s aktivism ger resultat. Att Preem drog tillbaka sin ansökan om att bygga ut oljeraffinaderiet i Lysekil menar han tveklöst berodde på XR:s och andra gruppers aktioner och kampanjer, likaså att Sveaskogs vd fick avgå efter kritik mot att bolaget bland annat kalhugger samiska renbetesmarker, och att SEB tagit fram en bättre – om än alltjämt otillräcklig – policy för investeringar i fossila industrier.
Rörelsen växer snabbt
Frågan är vad som händer med XR nu. Rörelsen startade
för tre år sedan i Storbritannien och växte sig snabbt stor både där och på många platser i världen. Flera stora städer i Europa drabbades 2019 av XR-blockader som på allvar störde den dagliga trafiken och ekonomiska verksamheten. Men interna konflikter inte minst inom XR i Storbritannien om allt från taktiker och strategier till ideologi, bromsade den snabba tillväxten. Sedan kom pandemin.
Den stora aktionen i juni förra sommaren fick blåsas av. Pontus Bergendahl drabbades nästan av panik. Det var som att alla försvann, ingen svarade i telefon eller på mejl. Han bestämde sig för att fokusera på mindre aktioner i vängrupper av omkring åtta personer. En mängd aktioner har genomförts under året, men nu är den stora utmaningen att på allvar massmobilisera människor. Efter en modell framtagen av XR i Storbritanniens är han redan igång. En liten kampanj i en bostadsrättsförening i Lund har gett en ny vängrupp på ett femtontal personer som agerar självständigt. Att sprida sig i en mängd befintliga lokala grupper och föreningar är vägen framåt nu, menar både Pontus Bergendahl och Karin Sunde Persson.
Ett annat XR?
Det finns tecken på att det blir ett annat XR som kommer ut på andra sidan pandemin. Att organisationen 2018–2019 lyckades attrahera så många människor som tidigare inte varit politiskt aktiva berodde till stor del på att den slagkraftigt lyckades formulera det akuta i klimat- och massutrotningskrisen – utan att kalla sig socialistisk eller propagera för kapitalismens störtande. Precis det har också – föga överraskande – varit en av de tyngsta kritikpunkterna gentemot XR från vänster.
– XR handlar väldigt mycket om direkt aktion, gör någonting nu. Att snacka om vilken ekonomisk modell vi ska ha om 5–6 år, låt oss ta den när det kommer, säger Pontus Bergendahl.
– Det är så lätt att teoretisera, att titta för långt fram och göra det för stort. Alla vet att vi måste göra en omställning nu och det är det som XR fokuserar på. Jag tror att det enda sättet att lösa den ofantligt komplicerade klimat- och massutrotningsproblematiken – och det känner jag igen från industrin också om du har ett stort problem – det är att ta små, små steg. Inte att ha en ”master plan” för den kommer aldrig att hålla i alla fall.
Han menar också att frågan om antikapitalismens vara eller icke vara i klimatkampen snart kan vara överspelad.
– Det börjar bli mer och mer uppenbart att vilka gröna tillväxtideéer som än presenteras så håller de inte, för de kommer ändå att släppa ut mycket mer. Det ser man ju nu på SBAB:s fossilfria stål, det är investeringar som kommer släppa ut ofantligt mycket koldioxid. Eller se på höghastighetsbanorna som ska gå över hela Sverige, med dess väldiga betongfundament, som inte kommer vara klara inom tio år och som kommer att släppa ut massor med koldioxid.
Ny tolkning av icke-våld
En annan förändring som kan skönjas inom XR är att den tidigare strikta tolkningen av ickevåld håller på att mjukas upp. XR har gjort många dramatiska aktioner med konstblod och blockader, men har lagt sig vinn om att färgen alltid ska kunna tas bort med vatten och att ingen egendom ska förstöras. Men under våren har XR i Storbritannien börjat förstöra bankers fönster med hjälp av små hammare. Att fönster på klimatförstörande institutioner krossas utan att någon person behöver bli rädd eller själv bli direkt ekonomiskt drabbad, är ett annat sätt att definiera ickevåld. Pontus Bergendahl tror att sådana metoder kan bli vanligare även i Sverige.
– Vi har sagt nu att vi ska eskalera hur radikala våra aktioner mot till exempel bankerna är. Men det finns inget självändamål i det, det är alltid en balansgång mellan att försöka vara så radikala som möjligt och skaka om folk men ändå vara förståeliga så att folk fattar att det är metoder som är nödvändiga för att klimatkrisen är så akut.
Karin Sunde Persson är inne på samma tankebana.
– Jag tror tyvärr att det är nödvändigt att vi går den vägen, tittar vi historiskt är det bara då saker börjar förändras. Det var väldigt starkt att se kvinnorna i England som gjorde det. Men det är komplext, tar vi det steget blir vi behandlade på ett annat sätt. Klimatet kommer att hårdna. Vi måste vara väldigt bra på att ta hand om varandra för att kunna utkämpa den tuffa strid som ligger framför oss, säger hon.
Flera länder samlas i Oslo
Kanske kommer en första temperaturmätare på var XR
och klimataktivismen barkar post-covid redan i slutet av augusti. Då planerar XR i flera länder, tillsammans med några andra organisationer, en stor aktion i Oslo. Den riktar sig mot den norska oljeindustrin såväl som finansieringen av oljeindustrin globalt.
– Aktionen är mot roten till det onda, rakt på fossilindustrin, rakt på oljeutvinningen. Det är en förståelig enkel aktion, och den som är med kommer att lära sig jättemycket, kommer träffa så mycket bra människor, så många likasinnade, det kommer vara en otrolig gemenskap, säger Pontus Bergendahl.
– Alla hjälps åt, organiserar mat, boende och allting. Det är en väldigt befriande aktion att gå på rent personligt och jag kan inte tänka mig någonting viktigare att göra 2021 än att åka till Oslo.
Hittat hem
Karin Sunde Persson och Pontus Bergendahl upplever idag att de har hittat sin plats på jorden. Men för att nå dit krävdes att de gjorde sådant de var rädda för, och gav upp saker de hade. Precis det är vad många fler behöver göra om vi ska rädda vår civilisations framtid, menar Pontus Bergendahl.
– Som jag ser det så är vi nu inne i slutspelet när det handlar om klimatkatastrofen. Prognoserna säger att inom 10 eller 20 år så kan vi se den första globala missväxten – med de konsekvenser som kommer. Det är nu resultaten som forskarna har snackat om börjar spelas upp. De egenskaper som behövs nu mer än något annat är mod och uppoffring, säger han.
– Mod får man genom att öva sig, det är bara att ge sig ut på gatorna och pressa sina bekvämlighetszoner mer och mer. Och det är nära kopplat till uppoffring, personlig, ekonomisk och social: att vara utsatt och vara beredd att offra saker som du är orolig över eller bryr dig om. Det är det som måste till och som måste till för alla.
Känslor får ta plats
För att många människor ska våga ta det steget behöver de någon som håller dem i handen. Det har varit ett av XR:s framgångsrecept, att de jobbar med att skapa en kultur inom organisationen som inte skuldbelägger den som flyger, inte bränner ut folk, och inte lämnar aktivister ensamma med sin rädsla under en aktion. Istället jobbar XR för en kultur byggd på glädje, demokrati och omtänksamhet.
Karin Sunde Persson menar dock att XR kan göra detta arbete mycket bättre och är idag del av den lokala ”regenerativ kultur”-gruppen. Hon blev härom månaden ihopkopplad med en person som nyligen haft sitt ”oh shit moment” och kommit till XR för att, precis som Karin två år tidigare, upprört säga ”varför står det ingen utan- för kommunfullmäktige!”. Hon berättar att den typen av möten med människor känns väldigt meningsfulla. Den unge killen kände precis som hon gjorde när hon var ny i rörelsen, en enorm frustration.
– Så vi gjorde en aktion tillsammans och jag vill försöka lotsa honom igenom sin aktivistprocess för jag förstår vad han går igenom. Vi pratar fortfarande jättemycket känslor, om vår sorg och förtvivlan och om hur vi vill leva hållbart, för detta att vara aktivister är vår livsstil nu, det är inget som går över, lika lite som klimatkatastroferna.
Karin Sunde Persson berättar att människor runt henne kunde säga, när hon var där i frustrationen och gjorde aktion efter aktion, att hon måste lugna sig.
– Men jag svarade ”jag kan inte, jag måsta göra det här, hjälp mig istället”. Nu har jag lärt mig att ilskan och frustrationen kräver aktion och att det är okej att alla aktionerna inte blir perfekta. Nu tänker jag, låt folk få utlopp för sin frustration, och samtidigt är det jätteviktigt att vi skapar en bättre internkultur, där vi tar hand om alla känslor och fångar upp oss själva och varandra.
Vill uppmuntra att våga
Både Karin och Pontus hoppas att den som läser detta och tänker ”kanske kan även jag vara en aktivist” slutar fundera – och ansluter.
– Jag vill uppmuntra folk att våga, säger Karin Sunde Persson.
– Om det finns någonting som gör dig nyfiken eller sugen, så kom och var med. Du behöver absolut inte stå på barrikaderna, utan alla behövs, även bakom kulisserna. Det kommer att minska ångesten, det frigör kreativitet, och det blir lättare att sova på natten.
XR:s mål i Sverige
• Att bygga ett fredligt medborgaruppror i Sverige för att förmå politikerna att göra det som krävs för att bromsa klimatkrisen och artutrotningen.
• Att regeringen ska starta en deltagande, demokra- tisk process i form av ett medborgarråd, där Sveriges invånare kan diskutera hur omställningen ska gå till på ett rättvist sätt. Målet är ett samhällssystem som maximerar välmående och minimerar skada.
