Ledare. Johan Ehrenberg.

2015-07-09 04:00
Illustration: Ulf Lundkvist

Visst kan man sänka skatten!

Girighet kallar socialisten borgarens motstånd mot skatt. Bidragsberoende kallar borgaren socialistens försök till utjämning. Och aldrig mötas de två.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Skattefrågan är en sån där låsning som nog aldrig kommer att ordna sig. Det går inte diskutera skatt mellan liberaler och socialister och orsaken är egenintresset.

Girighet kallar socialisten borgarens motstånd mot skatt.

Bidragsberoende kallar borgaren socialistens försök till utjämning. Och aldrig mötas de två.

I dagens nummer av Dagens ETC (som du kan prenumerera på här) har jag och Sten Ljunggren en artikel om ett alternativt skattesystem som vi tog fram till vår Ekonomihandbok. Idén är att visa att man faktiskt kan sänka inkomstskatt och ändå bevara välfärden.

Men att skatt också är något mycket mer än bara en intäkt för kostnader.

Skatt är ett sätt att styra samhället och fungerande skatt behöver människors stöd för att de ska göra nytta.

Jag menar, det duger inte med att bara prata skattetryck (som egentligen borde heta skatteinkomst–”tryck” är ett negativt ord som kommer ur en antiskattpropaganda). Ett land blir inte mer rättvist automatiskt bara för att man tar in mycket skatt.

Världens högsta skatteintäkt har Danmark, men det landet är knappast känt för sin integrering eller jämlikhet visavi sina invandrare.

Hög skatt betyder inte automatiskt mer jämlikhet eller rättvisa. När Göran Persson kraftigt höjde skatterna 1994 så införde han ”egenavgifter” vilket gjorde att vanliga löntagare fick kraftigt sänkt disponibel inkomst medan de som hade det bra kom lindrigare undan. På samma sätt betyder en generell momshöjning att fattiga familjer får sämre ekonomi eftersom deras största utgift är sånt man inte kan undvika att köpa. Alltså mat.

Generellt är samhällen med låga skatter sämre på välfärd, utjämning och trygghet. Det är inget konstigt, det finns helt enkelt mindre pengar som flyttas från de som har det bra, till de som borde ha det bättre.

Skattesänkningarna i den rika världen sen 90-talet har också bara ökat klyftorna.

Lägre skatter ger heller inte fler jobb, lägre skatter skapar inte fler investeringar, lägre skatter ger inte sundare kommunala finanser och lägre skatter skapar inte högre tillväxt.

Det där är påståenden som slängs ut av de som vill ha sänkta skatter utan tillstymmelse till bevis.

Men det skapar också en motreaktion från vänster som inte är alltigenom sund.

Det finns ju problem med skattesystemet som inte löses genom högre skatter.

Ta Rot och Rut. Jag själv är emot det här stödsystemet, jag tror vi får mycket mer jobb och mer jämlikhet om vi istället anställer fler inom hemtjänst och använder Rotpengarna till kommunala investeringar i nya hyresbostäder.

Samtidigt löser det inte det enkla problemet att skattesystemet gör det väldigt svårt för en privatperson att finansiera en renovering av en villas toalett eller allergistädning i en hyrestvåa.

Det blir orimligt dyrt.

Visst kan man göra moral av nödvändigheten. Städning sköter man själv och renovering gör man på semestern. En bra hen reder sig själv!

Men det blir en ny typ av ojämlikhet eftersom alla faktiskt inte kan det där. Så i vårt skatteförslag försöker vi visa ett annat sätt att göra det här.

Men hur var det nu med skatt som styrmedel?

En av de farliga sakerna med skatt är när man som medborgare inte vet vad den används till. Det gäller speciellt om skatten motiveras med att den ska skapa något gott.

Eller åtminstone bättre.

Bensinskatten är ett bra exempel. Vi har hög skatt på bensin för att betala, ja vadå? Att dyr bensin och diesel minskar lusten att köra när det inte är nödvändigt är ju en sak. Men vill man ha verklig effekt av en miljöskatt bör den stora inkomsten gå till det som inte förstör. Till cykelvägar kanske. Eller till elbilsladdstolpar. Eller till biogas som inte blandas upp med smutsig gas. Eller till kollektivtrafiken.

Den som kör fossilt ska veta vad pengarna går och få stöd om hen slutar köra fossilt.

Poängen är att när all fossil energi är borta i transportsystemet så behövs inte skatten längre.

Men om skatteintäkten går till exempelvis skolan så blir sänkt bensinkonsumtion plötsligt ett välfärdsproblem.

Det här gäller självklart tobaksskatt och andra skatter vi använder för att försöka mota ett problem vi vill ska försvinna. Om ingen röker slipper vi det folkhälsoproblemet och skatten blir onödig.

Miljöskatter och hälsoskatter ska finnas bara så länge problemet de försöker mota finns kvar.

Skatt är den största politiska vallgraven mellan socialister och borgare av den enkla anledningen att det är makten att beskatta som ger demokratin möjlighet att skapa något annat än det som är. En arvsskatt är en ideologisk självklarhet sålänge en procent skor sig på att 99 procents äger alldeles för lite.

Det var också en av de få verkligt utmanande förslagen när Marx och Engels för hundrafemtio år sen skrev sitt manifest.

De föreslog arvskatt. Världens rika blev riktigt, riktigt förbannade. Konfiskation sa man när det i själva verket bara handlar om att inte för evigt konservera en orättvisa. (De rika adelsfamiljerna från medeltidens Storbritannien är fortfarande landets ekonomiska makthavare...)

Vänstern i Sverige var med och tog bort arvskatten 2002.

Så kan det gå när man diskuterar skatt bara som en fråga om intäkter och utgifter.

Men kanske går det att diskutera skatt på allvar nu när vi står inför en ny internationell vänsterrörelse som återigen ifrågasätter att det som varit är det som måste vara. Vad tycker du själv om vårt lilla skatteförslag?

Johan Ehrenberg

Johan Ehrenberg
Johan Ehrenberg 

Grundade ETC 1976. Svarar gärna på frågor och skriver mest om ekonomi och politik. Och solceller. Men det är ju politik det med.

Mejl johan@etc.se

Twitter @JohanEhrenberg