Johan Jenny Ehrenberg: Vad ska vi göra med alla bolag som snart blir värdelösa?

Vad ska vi göra när allt blir så mycket bättre? Hur hanterar vi förstörarnas panik?

Tanken slår mig när jag ser en rapport om vad det faktum att 370 000 människor blivit smalare genom olika varianter av Ozempic i Sverige. Det är bara början på en utveckling, i USA finns det en enorm marknad, tolv procent av befolkningen har redan provat och använt liknande medicin. Nu kommer den dessutom som piller, det vill säga sprutorna som använts tills idag försvinner för de flesta.

Tolv procent! Herregud vilka siffror. 

Vi vet sedan förut att fetma, förutom en massa följdsjukdomar, skapar problem i ekonomin vilket minskar BNP med hela tre procent. Det är en enorm summa, räknar man på det kommer USA:s stora ekonomi växa med en procent per år bara genom att befolkningen blir smalare.

Samtidigt minskar matkonsumtionen rejält. Och dessutom alkoholkonsumtionen. Med läkemedlet blir man helt enkelt mindre sugen på överkonsumtion av mat och öl.

Det här kommer minska ekonomin för vissa näringar, men öka för andra. Men det gäller ju i stort sett alla de stora förändringar som vi gått igenom och nu går igenom. 

Den stora frågan är hur den ekonomiska makten kommer att agera.

Vad säger Coca-Cola och all denna skräpmatsindustri när vinsterna sjunker i takt med att övervikten försvinner.

Tja, troligen detsamma som fossilindustrin säger idag när den hotas av förnybart.

För det går fort nu.

Efter bara ett halvår har amerikanska hushåll som använder läkemedlen minskat sin matkonsumtion med över fem procent. Priser på en del råvaror har också gått ner. Socker är billigare än på länge, det globala priset har halverats på två år. Suget efter sötsaker minskar och då minskar sockret.

Obesitas-läkemedlen har snart nått en försäljning på två miljarder kronor i Sverige, enligt HUI.

Från USA kommer rapporter om att försäljningen av stora kläder minskar snabbt. Nu är det mindre storlekar som gäller alltmer.

Allt det här är ekonomi men det betyder också minskade klimatutsläpp.

Om svinn och skräpmat och godis minskar i Sverige med tio procent så innebär det (om man utgår från Naturvårdsverkets utsläppssiffror) att svenska utsläpp minskar med två miljoner ton per år.

Bara för att det är mindre mat på tallriken!

En annan jämförelse kan göras om tyger. Minskar klädstorlekar totalt med tio procent så minskar utsläppen med nästan en halv miljon ton. Svenska utsläpp genom kläder är nämligen runt 0,4 miljoner ton enligt det statliga verket.

Minskade klädstorlekar är som om 80 miljoner t-shirts aldrig skulle produceras.

Eller 27 miljoner par jeans.

Det blir gott om plats i svenska garderober.

Kanske Ikea nu kommer lansera mindre storlekar för hemmen.

Så vi har nu en metod att lösa det olösliga problemet mänskligheten haft runt maten. Om alla som lider av övervikt enkelt kan minska sitt problem med ett piller så kommer miljarder att sparas i mindre sjukdomar och mindre irriterande hälsoproblem. Även psykiska sjukdomar minskar, säger studier från Karolinska Institutet.

Men vad ska vi göra med denna tillväxt i välmående och denna minskning av konsumtion och ohållbara kläder? Vi får en tillväxt i ekonomin som inte stämmer med de absurda planer som styr vår vardag.

Ring vilken bank som helst så får du höra att du ska placera dina sparpengar hos dem så de kan placera dem på börserna och annan finansmarknad.

Men världens finansmarknader gillar inte när saker minskar, då minskar värdet på framtida gissningar om börsernas utveckling, säkerheter blir mindre, banker börjar dra tillbaka krediter, bostäder kommer minska i värde och ja… själva karusellen med det finansiella spekulationskapitalet riskerar en broms – och det är just det ett sådant kapital inte klarar.

Det finns bara uppgång i den världen, ja, även snabba fall av börserna kan systemet bara överleva genom tron att snart stiger det än mer.

Men i en värld där vi minskar kostnader och ändrar konsumtion genom ny teknik blir det svårt för de stora jättarna.

Ett annat exempel är ju våra bilar. Nu slåss vi för att byta till elbil och målet är förstås att minska fossil energi. Eftersom den handlas för cirka 70 000 miljarder kronor per år så finns det ju enorma pengar att spara på att inte ta upp den. Och eftersom solenergi är så billig går det inte att ekonomiskt ersätta fossilt med sol utan att det samtidigt slår sönder fossilindustrin.

En krislösning blir då förstatligande av de fossila bolagen plus gigantiska statliga stöd till de banker som håller dem under armarna. Men kommer oljemakten verkligen lägga sig platt inför hotet?

Eller låt oss se på bilindustrin. Nu slås Europas ledande företags elbilssatsningar  sönder av kinesiska utmanare. Det kan man kanske hantera på fem år, sakta anpassa produktionen till elbilsefterfrågan med statliga stöd och importtullar.

Men precis när det är klart kommer ju nästa jätteslag mot branschen.

Redan idag finns robotbilar som kör någon miljon resor i städerna. En robotbil jobbar ju hela tiden i motsats till de privata bilarna som vi parkerar 95 procent av tiden.

Så vad händer när vi skapar lokal kollektivtrafik nästan gratis genom robotbilar?

Då minskar antalet elbilar lika snabbt som fossilbilen minskar idag.

Beräkningar säger att 80 procent av alla bilar inte behövs om vi istället har automatiska robotbilar att tillgå.

Hur mycket är Volkswagen värt då?

Jag tror att det vi börjar se är den stora befrielsen men också den stora utmaningen för våra samhällen.

Att klara klimatkrisen går, även om det är på ett hår.

Men vad gör vi med allt skräp av värdelösa bolag och branscher som vi får kastade i knät samtidigt som allt blir så mycket bättre? Vad gör vi med alla ”säkra investeringar” som är värdelösa.

Vilken ekonomi kommer medborgarna skapa när den de tvingats leva i inte längre fungerar?