Samtidigt som allt fler unga bor kvar hemma eftersom de inte kan få tag i en bostad är personer över 65 år i småhus den grupp som har allra mest bostadsyta. Och den gruppen blir större. Andelen småhusägare över 65 har ökat från 23,1 procent till 31,5 procent de senaste 20 åren.
Så ja, bostadsytan är skevt fördelad mellan olika inkomstgrupper men också mellan olika generationer. Äldre som köpte sina hus för 30 år sedan bor så stort att de kanske inte ens använder hela ytan samtidigt som andra, och då framför allt ensamstående med barn, unga och nyanlända får tränga ihop sig på allt mindre yta.
Och ja, det finns en poäng med att fundera över hur vi bäst delar på den sammanlagda bostadsytan i samhället efter behov och får äldre att lämna sina hus.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I januariavtalet mellan regeringspartierna, Liberalerna och Centerpartiet finns det en rad om att ta bort flyttskatten. Nu finns det ingen flyttskatt. Det är ett borgerligt nyord. Däremot finns det en reavinstskatt. Alltså en skatt på en eventuell vinst vid försäljning. Att äga en bostad har varit en god affär de senaste 20 åren. Priset på en villa på Lidingö i Stockholm har till exempel ökat med 366 procent sedan 1998 enligt siffror från Svensk mäklarstatistik. Prisökningarna gör att det många som säljer sina bostäder får betala den här skatten.
Borgerliga debattörer och skattemotståndare har länge kämpat mot reavinstskatten och säger att den stoppar äldre från att flytta. Inför valet tog Skattebetalarnas förening och pensionärsföreningen SPF fram en rapport där det hävdas att 6 av 10 äldre hindras från att flytta till mindre bostad när de inser att det skulle kosta mer att bo i en lägenhet istället för i hus. Då skulle alltså reavinstskatten vara en del av den kostnaden. Den höga siffran 6 av 10 kan nog förklaras av att undersökningen gjordes bland föreningarnas egna medlemmar och som vi vet så är inte medlemmarna i Skattebetalarnas förening (trots namnet) särskilt sugna på att betala någon skatt alls.
Nu har hur som helst det här borgerliga nyordet tagit sig in i januariöverenskommelsen. Det är i och för sig inte hela reavinstskatten som ska slopas visar det sig, utan ”räntebeläggningen på upphovsbeloppet”. På svenska betyder det att den som väljer att skjuta upp sin skatt inte får någon ränta på beloppet.
Det betyder i sin tur att den som säljer och gör vinst lättare kan investera vinsten i en ny bostad. Fortsätta att äga och se pengarna växa bara genom själva ägandet alltså. Skatten kanske inte betalas in förrän den som har sålt villan någon gång i framtiden flyttar till en hyresrätt eller avlider. Som Hyresgästföreningen säger: ”Det bör noteras att den ägda bostadssektorn i och med detta får ännu en lättnad, medan hyresgästernas konsumentskydd i nyproducerat bestånd försvagas.”
För det är ju så att samtidigt som kravet på att betala in reavinstskatten lättas så ska marknadshyror införas i nybyggnation. Tanken är att det ska leda till ännu högre hyror i nyproducerade bostäder så att bostadsbolagen ska vilja bygga mer. Och tillsammans så kommer det här leda till att det blir ännu gynnsammare för dem som redan äger och ännu svårare för den som inte äger. Det ensamstående mamman kommer inte bli mindre trångbodd. Hon kommer inte att få det lättare att hyra eller köpa en större bostad.
Nu visar det sig dessutom att priserna på nya bostäder har slagit i taket. Bostadsbolagen får inte längre sina nybyggda bostadsrätter sålda och hyresrätter uthyrda. Vanliga människor har inte råd. Istället för att sänka priset slutar byggbolagen att bygga. Nya siffror från SCB visar att 16 procent färre bostäder påbörjades under 2018 jämfört med året innan. Trots att det fortfarande är bostadsbrist i 8 av 10 kommuner. Det verkar som att den ensamstående mamman får bo kvar i sin för lilla lägenhet.
Arvsskatt, gåvoskatt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt har redan slopats. Läget är inte tufft för dem som bor i villor inköpta för 30 år sedan. Att det blir en dyrare månadskostnad för den som väljer att säljer sitt hus där lånen är avbetalade beror inte på den lilla skatt som finns kvar. Det beror på att det inte har byggts tillräckligt med billiga bostäder, till exempel för äldre som vill lämna det stora huset.
Helt slopad reavinstskatt skulle innebära 25 miljarder i minskade skatteintäkter, enligt finansminister Magdalena Andersson. Och vad är det nu igen vi kan göra med skatter? Ja, just det. Vi kan använda dem till vårt gemensamma bästa. Vi kan använda dem till bostadsbidrag så att ensamstående trångbodda mammor har råd med större lägenheter. Vi kan använda dem till att bostadstillägg för pensionärer så att de kan flytta till en lägenhet även om det betyder en högre månadskostnad än den för stora villan. Och vi kan använda dem till att få fram fler billiga bostäder och äldreboenden. Om vi vill. Om målet inte är att göra så stor vinst som möjligt på att bo. Om målet istället är att dela på en bostadsyta som finns efter behov.
