Ledare. Gudrun Schyman.

2020-07-24 03:00
Bild: Pär Fredin/TT
Puffetikett
Dagens ETC

Vi behöver en enhetlig social försäkring!

Slå samman alla socialförsäkringar med koppling till inkomstbortfall i en enhetlig samlad social försäkring. Den ska vara obligatorisk, skattefinansierad och fortsatt byggd på inkomstbortfallsprincipen.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Vi är långt ifrån post-pandemi men det är ändå viktigt att fundera på hur det ska se ut sedan. Vilka lärdomar kan vi dra, vilka reformer behöver vi? Pandemin har tydliggjort samhällets svagheter och tillkortakommanden. Det handlar om kön, klass och klimatkrisens konsekvenser. Det handlar om arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, sjukvården och solidariteten i samhället.

Frågan om socialpolitiken och socialförsäkringarna borde stå i centrum. Regeringen har beställt en översyn av socialtjänstlagen. Efter förlängd utredningstid och en del tilläggsdirektiv är det tänkt att uppdraget ska slutredovisas denna sommar.

Men även försäkringssystemen behöver ses över och samordnas. Socialpolitiken utvecklades och moderniserades under 60- och 70-talen. Genom att den tog till sig forskning och kunskap synliggjordes att individuellt problematiska situationer ofta innefattade en komplexitet av frågor. Arbetslöshet blev fattigdom, blev barn som kom efter i skolan, blev problem i hela familjen, kanske alkoholism, kanske drogberoende hos en tonåring, kanske vräkning, kanske kriminalitet, kanske… Och kanske i omvänd ordning också.

Socialpolitiken sökte helhetsperspektiv. Barnavårdsnämnd, Nykterhetsnämnd och Socialnämnd slogs ihop och fick gemensam organisation. Socialtjänstens inriktning ändrades från att vara överordnad och kontrollerande till att bli serviceinriktad och hjälpande. Nytänkandet samlades under en portalparagraf i en ny Socialtjänstlag.

”1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.” Det är vackert!

Jag började jobba som socialarbetare i början på 70-talet och var med om nyordningen. Vi som utbildades och rekryterades då var helt på det klara med att vi hade ett demokratiuppdrag och att det var ett kvalificerat samhällsarbete vi skulle utföra, tillsammans med de människor som sökte vårt stöd. Ingen kunde drömma om att vi skulle kalla dem för kunder! Det handlade om respekt – inte repression. Lokala poliser var naturliga samarbetspartners på träffar mellan social, skola, fritids, försäkringskassa, arbetsförmedling, och så vidare. Alla var överens om att kriminella kulturer kunde raseras och forskningen visade, då som nu, att det görs bäst med väl fungerande förskolor, skolor, fritidshem, ungdomsgårdar, en inkluderande arbetsmarknad och tillgång till bra bostäder för alla.

Socialförsäkringarna hängde inte med i moderniseringen. Sjukförsäkringen och A-kassan hade varken med socialtjänstens försörjningsstöd eller med varandra att göra. Det är fortsatt olika regler för att komma in och åka ut (från systemet). Många faller mellan stolarna i gränslandet mellan Arbetsförmedlingens och sjukförsäkringens ansvarsområde. För frisk för att få sjukersättning men för sjuk för att vara attraktiv på arbetsmarknaden. Dessutom har försäkringarna urholkats och taken är låga. Maskorna i skyddsnäten har blivit allt glesare med konsekvensen att vi fått en flora av tilläggsförsäkringar som både arbetsgivare, fack och försäkringsbolag erbjuder.

Under pandemin blir bristerna ännu tydligare. Varken A-kassan eller sjukförsäkringen eller försörjningsstödet är anpassat till en situation där det är utomstående orsaker som är grunden till att du inte har pengar. Pandemin är ett exempel och i klimatkrisens spår lär det komma fler. På samma sätt går det naturligtvis att diskutera när det gäller vad vi kan kalla ”vanlig” arbetslöshet och sjukdom. Det är inte den enskildes ”fel”. Pandemin har bara tydliggjort det absurda i att vi har olika försäkringssystem för olika skeden i livet.

Ett reformförslag som kommit upp är basinkomst. Ett annat är förstatligat försörjningsstöd. Här kommer ytterligare ett; slå samman alla socialförsäkringar med koppling till inkomstbortfall i en enhetlig samlad social försäkring. Den ska vara obligatorisk, skattefinansierad och fortsatt byggd på inkomstbortfallsprincipen. Försäkringen ska ha ett rejält golv och högt i tak. För alla med låg inkomst behövs en miniminivå som garanterar en ekonomisk grundtrygghet och för andra ska det inte behövas tilläggsförsäkringar. Attraktiv både för dig med osäkra arbetsförhållanden och för dig med trygg anställning. Generell och generös och lika självklar som barnbidraget. Ingen byråkratisk behovsprövning. Utgångspunkten är att människor varken är lata eller simulanter. Ett tillfälligt behov av ekonomiskt stöd ska kunna ges enkelt, samtidigt som människor med mer komplexa behov får möta den specialkompetens som finns inom socialarbetarkåren.

En enhetlig samlad social försäkring skulle rimma väl med intentionerna i socialtjänstlagens solidaritetstänkande och det skulle tydliggöra innehållet i välfärdsbegreppet, det vill säga att ambitionen ska vara att vi alla ska kunna färdas väl genom livet, i alla dess olika skeden.

Gudrun Schyman
Gudrun Schyman 

Före detta partiledare i Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ, som hon också representerar i kommunfullmäktige i Simrishamn.