Ledare. Johan Ehrenberg.

2018-11-30 03:00
Illustration: Ulf Lundkvist
Puffetikett
Dagens ETC

Vem stoppar räknenissarna som inte kan räkna?

De lever i kalkylarkens värld och där finns inga utsläpp. Där finns bara röda eller svarta siffror.

Det är lätt, det är klokt, det är lönsamt. Så varför gör AP-fonderna tvärtom? Varför satsas dina pensionspengar på något som vi alla vet förstör framtiden?

För det är ju inte så att AP-fonder och andra investerare sitter på någon särskild kunskap i klimat- eller energifrågan. De vet att varje investerad miljard i ny olja (läs Lundin) eller ny kolkraft (Indien) eller fler dieselbilar (Volvo) eller fler betonghus (NCC) eller nya köpcentra utanför städerna eller kraftverk som bränner sopor eller flygbolag (SAS) eller kalhyggesmarodörerna eller… (ja, vartenda företag som vägrar att se sig om i världen och bara tittar ner i kalkylarken och ritar upp avkastningssiffror som aldrig någonsin kommer att bli verklighet…) de VET att det här är bortkastade pensionsmiljarder och ändå investerar de dem.

De vet eftersom de faktiskt kan räkna.

De kan se IPCC:s diagram, de kan läsa statistik, de vet att världen går mot +4 grader och de vet att det är fossil energi som är den stora boven. 70 procent av hela klimatfrågan handlar om fossil energi. Och ändå är det till just det de skickar dina pensionspengar i dag.

Förstörelse.

Ja, det är obegripligt för den som tror att räknenissarnas värld har en förankring i den vardag de själva lever i när de sedan sitter i bilkön på väg till fritidshuset. Men de lever inte i den verkliga världen. De lever i kalkylarkens värld och där finns inga utsläpp, där finns bara röda eller svarta siffror.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Nyligen beslutade mark- och miljödomstolen att Preem – denna gigantiska klimatbov – ska få fördubbla utsläppen i Lysekil. Detta då CO2 inte räknas som en miljöfråga, i regelvärlden är det en klimatfråga och den ska hanteras av ”någon annan”. Helst någon långt bort från ansvar. Kanske ”EU”.

Det finns alltid en ursäkt för att förstöra jorden.

Men det finns ingen ursäkt när det väl är gjort.

Så vad är problemet med beslutsfattare, som har fått förtroende över kapital och därmed människors framtid, när de fattar beslut om att köpa aktier i ett bolag som förstör framtiden? Kom ihåg vilka summor det handlar om. Bara AP-fonderna placerar 120 nya miljarder per år! Det räcker till halva den klimatpolitik vi behöver.

Är det lathet? Man gör som man alltid har gjort för att det är så man gör?

Är det okunnighet? Bara med mera upplysning kan de fås att inse att de, ja just de själva, skapar problemet? Eller är det ryggradslöshet?

Det senare ska inte underskattas. I bank- och pensionsbolagsvärlden finns ett ständigt behov av att inte behöva ta ansvar. Det är därför en bank, som sitter på de stora möjligheterna till gröna investeringar, aldrig stödjer dem eftersom det har man ju inte gjort förr. Ja, det är ett argument, eftersom banker inte agerat hittills så är det riskfritt att inte agera nu.

Det är därför pensionsfondens investerare inte föreslår en total omställning av placeringarna trots att det nya klimattoppmötet visar uppdaterade siffror om alltings jävlighet. Utsläppen ökar på jorden, inte tvärtom.

Det handlar – märkligt nog – om att slippa ansvar.

Om du gör fel i en investerares värld, om du gör som alla andra, det vill säga ”som vanligt”, ja då kommer du aldrig att bli kritiserad när allt går åt skogen.

Ingen anklagade alla de tusentals investerare på fonder och banker som skapade finanskrisen 2008. Det var ”ingens fel” eftersom det var allas fel.

Och när AP-fonderna i dag satsar pengar på fossil energi så tror de fortfarande att om de bara gör det som alla andra gör, jagar kortsiktiga vinster på förstörande produktion, så kommer de varken att förlora makt eller jobb när förbudet och tokstoppet på utsläpp kommer från en politisk makt som tvingas till det. De kommer – allihop – kunna säga att nya regler har skapats och de hade ingen aaaning om att det här skulle kunna ske.

Lundin Petroleum och norska Statoil är den ansvarslöses investeringsobjekt och det är ansvarslösheten som premieras och styr själva systemet.

Ja, man kan bli matt inför dårskapen man ser när offentliga gemensamma pengar används till att förstöra den gemensamma framtiden.

Men det är en rätt dålig reaktion.

Det är inte trötthet eller surhet som kan förändra det här.

Och det räcker inte med att Al Gore kommer till Sverige ännu en gång och håller föreläsning för placerare som sen gör tvärtom. (Jag har hört några lysande tal av honom inför miljardpublik om man med miljard räknar själva kapitalet, inte personerna. Alla applåderade. Alla begrep. Ingen agerade).

Det enda som ändrar politiken är om vi andra gör tvärtom.

Slutar spara i bankerna. (Gissa vart de skickar dina pengar!)

Börjar agera i de nya folkrörelserna kring klimatet, om det så är aktivister som stoppar biltrafik eller skogsräddare eller maträddare.

Kampen om det stora kapitalet, den stora makten, alltså våra pensionspengar, måste vara politisk men politik handlar inte om att tycka utan om att göra.

Börja med facket. Fråga på ett möte var din avtalspension investeras.

Vi står inför en gigantisk snöboll som snart kommer att börja rulla.

Men den rullar aldrig om inte några få börjar med att krama ihop den.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Johan Ehrenberg
Johan Ehrenberg 

Grundade ETC 1976. Svarar gärna på frågor och skriver mest om ekonomi och politik. Och solceller. Men det är ju politik det med.

Mejl johan@etc.se

Twitter @JohanEhrenberg