Ledare. Ulrika Lindahl.

2019-01-28 03:00
Puffetikett
Dagens ETC

Varför vill liberalerna så gärna ha klyftor i skolan?

Tidiga betyg förbättrar inte resultaten generellt. Däremot ökar de klyftorna.

Amerikanska lärare i Los Angeles vann i förra veckan en seger för jämlikheten i skolan. Efter att 30 000 lärare strejkat i sex dagar, med stöd av elever, föräldrar och allmänhet, gick staden med på flera av lärarnas krav.

Löneförhöjningar, kringpersonal som skolsköterskor, bibliotekarier och kuratorer på skolorna alla dagar i veckan, färre standardprov, mer investeringar i skolorna och ett tak för hur stora klasserna får vara är några av de punkter som avtalet med staden innehåller.

Låter fint, eller hur?

Ett av de viktigaste kraven från lärarna och demonstranterna var också att sätta ett tak för hur många friskolor, så kallade charter schools, som ska få etableras. USA har färre friskolor än Sverige men Trump-administrationen vill ha fler. Och i den kampen får de stöd av flera inflytelserika multimiljardärer, som Bill och Melinda Gates och Waltonfamiljen (arvtagare till Walmarts grundare).

Multimiljardärerna har investerat stora summor pengar i lobbygrupper och i skapandet av flera charter schools, som precis som i Sverige finansieras av skattepengar men segregerar eleverna. Den här segregationen drabbar de offentligt drivna skolorna i USA genom att högpresterande elever och resurser försvinner.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

”De företagsmiljardärer som ligger bakom ökningen av charter schools har privatiserat offentlig utbildning och slussat pengar från våra barn till sina egna fickor”, sade Lily Eskelen García, ordförande i National Education Association, ett av USA:s största fackförbund för lärare i samband med strejken. Det är en beskrivning av verkligheten som vi i Sverige mycket väl känner igen oss i.

Trots att USA är superkapitalismens högborg så har det politiska motståndet mot charter schools varit hårdnackat under lång tid, mycket större än i Sverige, och nu har alltså lärarna i Los Angeles vunnit en viktig seger för att begränsa dem. Dessutom sprider sig strejken efter framgångarna i Los Angeles. I Denver har 93 procent av lärarna röstat för att gå i strejk för första gången på 25 år.

Samtidigt i Sverige. Överenskommelsen mellan regeringspartierna och C och L innehåller några avgörande punkter för skolan. 1) Alla tankar om vinstförbud i välfärden ska slopas. Det ska fortsätta att råda etableringsfrihet för friskolor, förutom för konfessionella skolor, och obegränsat uttag av vinst så länge som ”kvaliteten” säkras. 2) Skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra. Alltså inte längre som ett försök, utan på riktigt.

Det här är två punkter som kommer att göra klyftorna i den svenska skolan ännu större. De klyftor som redan har växt snabbare här än i andra länder under de senaste decennierna och som är en viktig förklaring till att andelen elever som inte når kunskapsmålen ökar för varje år.

Det är Liberalerna och Jan Björklund som har fått igenom sina önskepunkter i överenskommelsen. Och utbildningsminister Anna Ekström lovar nu att jobba extra hårt med de punkter i överenskommelsen som hon själv anser vara ”jobbiga”, eftersom C och L ska kunna lita på att en handslag gäller, som hon sade i TV4 i fredags. En av de ”jobbiga” punkterna är just betyg i fyran.

Betyg i fyran har funnits på försök sedan 2017. Det har varit frivilligt att anmäla sig till försöket. 16 skolor är med just nu - tre kommunala, resten friskolor. Försöket har inte utvärderats än innan det nu alltså tas beslut i överenskommelsen om att det ska bli frivilligt för skolorna att införa det.

Det har dock gjorts en första utvärdering av betyg i sexan. Betygen gynnar de högpresterande eleverna mest. Knappt hälften av lärarna uppgav visserligen att betygen har gjort det lättare för dem att upptäcka elever i behov av stöd. Men Skolverkets utvärdering visade också att det inte har lett till att fler elever faktiskt har fått stöd. Av de elever som hade F i matematik i sexan hade hälften fortfarande F i årskurs 9.

En sammanställning av nationell och internationell betygsforskning, gjord av Vetenskapsrådet, visade också att det inte finns något stöd för att tidiga betyg ger bättre resultat i skolan. Däremot visar forskning att för yngre och svagpresterande elever kan betyg ha en negativ effekt.

Så sammanfattningsvis, tidiga betyg förbättrar inte resultaten generellt.

Däremot ökar de klyftorna. De också.

Väljarna vill inte ha varken vinster i välfärden eller tidiga betyg. Sex av tio väljare säger nej till tidiga betyg enligt en undersökning som gjordes i somras. När det gäller vinsterna i välfärden vill hälften av väljarna att de ska förbjudas och ytterligare 19 procent att det ska sättas ett tak.

Ändå har liberalerna tvingat igenom det här. Men tanke på att de inte har någon stark opinion med sig och inte heller något stöd för att säga att vinster i välfärden eller tidiga betyg ökar elevernas kunskaper generellt, så är det nästan så att man kan tror att det är just klyftorna de är ute efter. Att skilja barn från barn. Kanske är så vi ska tolka den inledande formuleringen om skolan i överenskommelsen med regeringen. ”Vi står för en kunskapsskola som sätter den enskilda elevens kunskaper och ansträngningar i fokus”. Den enskilda elevens möjlighet att slå sig fram, oavsett om det sker på bekostnad av andra.

Nej, det får vara nog nu. Det är dags att vi gör som i USA. Strejkar för skolan.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter