VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

När hon blev gammal och inte klarade sig på egen hand handlade vi ihop och jag städade hos henne. Vi umgicks också, och hade trevligt tillsammans.

Hon älskade sitt liv och allt hon hade varit med om och det känns skönt, i efterhand, att jag vet det. Hon hade gjort allt som hon drömde om och hon hade vänner och familj omkring sig fram till slutet.

Hon var inte ensam, men inte heller så socialt tillgodosedd som hon hade velat. Hade jag kunnat, hade jag haft tid och möjlighet, då hade jag varit hos henne mer.

Ni känner säkert igen er. Men livet låter en inte alltid göra som man vill, tyvärr. Förr i tiden hade hon kunnat flytta in på ett pensionärshem, men de slog ju igen. För nutidens äldreboende var hon för frisk.

Men jag vet att hon hade älskat den nya tidens trygghetsboende. Ni vet, sådana där bostäder där 70-plusare får bo och där man inte bara betalar för sitt boende utan också för gemensamhetsutrymmen och värdar som ser till och finns där för de boende. Det finns två sådana boenden i Sundsvall nu, samt några kommunala seniorboenden.

Vinsterna med den här typen av bostäder är många. Den största är att de boende får ta del av en gemenskap, blir piggare och gladare och upplever en meningsfullhet som ensamma saknar. Samtidigt finns det alltid någon som ser efter dem och kan larma om det behövs.

Det gynnar dessutom den kommunala ekonomin då de positiva effekterna leder till både minskade och uppskjutna vårdbehov. Varje person som klarar sig med hemtjänst i stället för äldreboende sparar samhället cirka en halv miljon per år.

Tyvärr är det lite av en klassfråga vilka som kan bosätta sig där. Till och med Mitthems lägenheter i hamnen har så hög månadshyra att nog ingen som inte har ett kapital att ta av har råd.

För att fler äldre ska kunna nyttja detta behöver månadskostnaderna minska. Och det är väl inte en helt orimlig tanke att man kunde bygga eller ombilda redan befintliga bostäder till trygghetsboenden längre från stan?

Det går att få bidrag för detta från staten. Faktiskt uppemot 3 500 kronor per kvadrat. Dessutom, med tanke på de rotationseffekter som skulle kunna uppstå när äldre personer flyttar ur sina, många gånger, alldeles för stora boenden och in ett seniorboende eller ett trygghetsboende, tycker jag att frågan får alldeles för lite uppmärksamhet.

Nu är ju inte äldre den enda gruppen som har behov av prisvärda lägenheter. Men vi är många som funderar över äldres hälsa och hur den ska kunna förbättras och när det även samhällsekonomiskt innebär en fördel med den här typen av boenden tänker jag att frågan om att bygga bostäder just för äldre skulle kunna få ta större plats i debatten.

Oavsett vilka vi är och var vi kommer ifrån ska vi bli gamla en dag och min vision, av hela mitt hjärta, är att alla omkring mig ska uppleva sin sista tid i livet som trygg och lycklig.