Hösten är på gång, för dem som haft sommarlov och semester är det dags att börja ett nytt ”jobbår”. För någon vecka sedan presenterades ännu en rapport som visar på konsekvenserna av att vara ung och arbestslös utifrån både individens och samhällets perspektiv. Det är mycket lättare att få jobb om man har en bra utbildning. Är det någon som blir förvånad? Redan här sorteras vi. För en del är många dörrar öppna, bara att välja skola, utbildning eller arbete, för andra är valmöjligheterna mer begränsade och frustrationen över att inte veta hur hösten kommer bli är påtaglig.

De aktuella rapporterna om ungdomsarbetslöshetens konekvenser säger att arbetslöshet i unga år påverkar individens hälsa. Inte särskilt överraskande. Ett lite nytt perspektiv i den senaste rapporten är, för min del, att den arbetslösa tiden från ungdomsåren ligger kvar och ”stör” utifrån ett folkhälsoperspektiv senare i livet. Ansvaret vilar tungt på kommunerna att redan i barn- och ungdomsåren skapa stödjande strukturer så att alla får en bra grund att växa vidare på.

Regering och riksdag har gett landets regioner i uppdrag att bilda kompetensplattformar. Örebroregionen har beskrivit det i den regionala utvecklingsstrategin. En kartläggning av arbetskraftsbehov och utbildningsmöjligheter har gjorts och ett antal utmaningar har lyfts fram. Kompetensplattformens uppgift är sedan att organisera det samspel som måste till för att matcha arbetsgivarnas krav på kompetens med tillgången på arbetskraft med ”rätt” utbildning. Det handlar också om att utbudet av utbildning skall matchas mot individernas intresse som har en stark påverkan på valet av utbildning och framtida yrke. Nästa steg i kompetensplattformsarbetet är att organisera den lokala nivån i länets kommuner.

Jag har deltagit i Bildningsförbundet i Örebro läns arbete med att beskriva folkhögskolornas roll i kompetensplattformen för Örebro län, folkhögskolorna finns nu med i regionens kompetenskansli som är den samlande punkten. Bildningsförbundet jobbar vidare med att beskriva hur studieförbundens insatser i arbetet med kompetensplattformen ser ut. Det är bra att folkbildningen deltar i det här arbetet. Den har ofta har stor betydelse för dem som av olika själ står långt bort från jobb eller utbildning att starta sin ”bildningsresa”.

Kommunens representanter i Hällefors folkhögskolas styrelse har tagit initiativ till att ett sådant arbete kommer igång i Hällefors. Det har varit välkommet och ambitionen finns att fortsätta det arbetet under hösten. I den lokala kompetensplattformen i Hällefors skulle samtliga utbildningsanordnare som är verksamma i kommunen kunna samlas tillsammans med arbetsförmedling och kommunens arbetsmarknadsenhet, arbetsmarknadens parter och representanter från de dominanta branscherna i kommunen. Utgångspunkten skulle sedan vara att diskutera de fyra utmaningar som lyfts i den regionala utvecklingsstrategins avsnitt om kunskap och kompetens utifrån ett Hälleforsperspektiv.

Den första utmaningen är ”den åldrande befolkningen” och handlar bl a om generationsväxling och den andra om att ”utjämna utbildningsklyftorna”. Den tredje utmaningen fokuserar på ”integration” och den fjärde på ”matchning” och är egentligen själva huvudutmaningen. Hur väcker vi intresse hos individen att utbilda sig för att kunna ta de arbeten som den framtida arbetsmarknaden efterfrågar?

För min del är jag övertygad om att vi måste ha ett starkt ungdomsperspektiv på det lokala kompetensplattformsarbetet. För en del kommer vägen att bli lång och krokig, för andra kort och rak men för alla gäller ändå att ”Man kan bara börja gå där man står”.