Andreas Gustavsson: Ursäkta, men vill ni att fler ska dö?

Han förtjänade inte att dö. Naturligtvis. Ingen ska dö för sina åsikters skull. Ingen ska mördas. Men ja, under ett framträdande i Utah, USA, blev den mycket profilerade högerinfluencern Charlie Kirk skjuten från ett närliggande tak av en just nu okänd förövare. 

Allt vad Kirk stod för och gjorde kan vi ta en annan gång, han var en destruktiv kraft, men principen att inte utöva politiskt våld mot meningsmotståndare är kategorisk. Det som hänt är fruktansvärt. 

Ytterligare ett bevis för faran i rasande polarisering, ytterligare en tragisk påminnelse om att vi har ett kollektivt ansvar att inte eskalera, att inte ta varje givet tillfälle att sätta eld på allt omkring oss.

USA:s president klarar det inte. Han är notoriskt ansvarslös. Han anklagar redan ”radical left” för att om inte ha pressat avtryckaren så hjärntvättat någon följare att utföra attentatet.

USA:s vänster – observera, delar av den – har också förtvivlat svårt att förstå vad som är i rullning, vilka riskerna är, hur gnista blir till låga blir till eldstorm mellan två andetag eller mellan några illa väl valda ord. Människor filmar sig sig själva när de skrattar, när de jublande tar emot nyheten att Kirks halspulsåder slets sönder av en kula, när de har sett den vidriga videon. Det är sjukt. 

Antingen fortsätter det här mot något värre.

Eller så är det en vändpunkt.

USA måste välja, Sverige måste också välja. 

Det gör mig därför så oerhört bedrövad att se hur Malin Ekman processar det hela på X. Hon är journalisten som lämnade Svenska Dagbladet för att hon ansåg att hon och inte tidningen stod för opartisk journalistik. 

Idag? 

Idag är hon inte journalist. 

Tyvärr. 

Hon bevisar det i sin reaktion på Kirk-mordet.

En korrekt politisk analys, skriver hon och delar vidare ett inlägg från en opinionsbildare som hon alltså kategoriserar som en tidigare demokrat. Det han – Shaun Maguire – skriver är följande:

”Vänstern föreläste för oss under det senaste decenniet om farorna med våld från högern. Från mordförsöken på president Trump. Till att Brian Thompson, vd för United healthcare, mördas. Nu till Charlie Kirk. Faran fanns faktiskt på vänsterkanten.” 

USA har ett problem med politiskt våld, sant, men utan att för ett ögonblick förringa att det bubblar och materialiseras även hos yttervänstern så är det ställt utom all rimlig tvivel att detta våld utövas framför allt av en växande och för ofta av etablerad politik sanktionerad ytterhöger.

Maguire griper tillfället att skapa en viral lögn. 

Ekman griper i sin tur tillfället att fortplanta den.

Hon förnekar statistik.

Hon förnekar Kapitolium. 

Hon förnekar våldsdåd mot demokrater. 

Hon förnekar en storm av rasistiska hatbrott. 

Hon förnekar Vita husets hetsande, avgrundsdjupa retorik. 

Hon förnekar att hon här delar en extremist, för det är vad Maguire är.

Sad, som hennes president brukar säga.

Ekman väljer.

Hennes beslut vid den potentiella vändpunkten.

Men hon gör inte offentligheten tryggare, hon gör den febrigare och farligare. 

Hon vet alltså inte vem som skjutit, eller varför. Hon gissar. Hon kan ha rätt om politiska motiv. Hon kan lika gärna ha fel. Det vet hon. Hon gissar ändå.

Som så många andra. 

Agendan före allt.

Ursäkta, men vill ni att fler ska dö?