Ledare. Tomas Kåberger.

2019-10-21 03:00
Puffetikett
Dagens ETC
ETC Göteborg

Trafiken har ingen plats för egoister

Om alla valde bussen skulle alla komma fram snabbare. Så alla förlorar på hänsynslös egoism i valet av sätt att pendla.

En idé som predikas av en del ekonomiska teoretiker, är att rationella egoister gör samhället bättre. Detta är en skön tanke för de hänsynslösa och rika. De kan tro att de genom sin ekonomiska framgång gjort samhället bättre. 

Det finns situationer där man kan vara egoist utan att förstöra för andra. Men det finns också många exempel på motsatsen. I naturvetenskap skulle exempel som visar att teorin är fel leda till att den måste ändras. Men egoismens nyttighet lever vidare som en ideologi. Mer egoism förutsätts ibland leda till mer effektivitet trots brist på iakttagelser som stöd.

Vägtrafiken står för nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen i Sverige. Vägtrafiken visar också exempel på att det behövs hänsyn till andra eller gemensamt beslutade regler för att undvika att hänsynslösa egoister förstör för andra.

Här är tre exempel som illustrerar några av dessa sociala fällor som får egoister att förstöra för andra:

Bilar blir allt tyngre. Om två bilar frontalkrockar är det säkrare att sitta i den större bilen. Den stora bilen bromsas vid kollisionen men fortsätter framår. Den lilla bilen stannar och trycks sedan bakåt. Mekanikens lagar gör alltså att de som sitter i den mindre bilen utsätts för större krafter och skador. Egoister kommer därför att köpa stora bilar, vilket gör det farligare att ha en liten bil så att det blir ännu viktigare för andra att köpa större bilar för att försvara sig mot de risker som de som kör stora bilar utsätter dem för.

Resultatet av denna tendens, ibland kallad ”stridsvagnsdriften”, är att bilarna i Sverige och världen blivit allt tyngre och kräver mer bränslen och ger mer koldioxidutsläpp.

Volvo Duett årsmodell 1960 vägde 1 200 kilo, en Volvo V60 2018 väger minst 1 700 kilo men Volvo säljer nu också ”stridsvagnar” såsom XC 90 som väger över 3 000 kilo.

Vad kan man göra åt det?

Man kan ändra beskattningen så att tyngre bilar betalar för den större risk de utsätter andra för och de större kostnader för slitage på vägar som tyngre bilar innebär. Man skulle också kunna ändra straffskalorna för fortkörning så att tyngre fordon som körde för fort fick strängare straff i proportion till den ökade risk för andra trafikanter de orsakar genom att den högre farten blir farligare för andra med ett tyngre fordon.

Allt färre barn får gå till skolan på egna ben. Det har på några decennier blivit ovanligt att barn i låg och mellanstadier får gå eller cykla till skolan. En drivkraft är att det blivit en farlig trafiksituation kring skolorna. Stressade föräldrar som kör sina barn till skolan utsätter istället de barn som åndå går eller cyklar till skolan för större risker. Det leder till att också dessa barns föräldrar börjar köra sina barn till skolan för att de ska slippa risken att bli påkörda, trots att de har svårt att hitta tid. Stressade kör de farligt fort till och från skolan och utsätter andra barn för risken att bli påkörda.

Resultatet är mer bilkörning, mer luftföroreningar vid skolorna, mindre motion för barn och mer stressade föräldrar.

Vad kan man göra år det?

Det är svårt att förbjuda skjuts till skolan. Men föräldrarna själva kan bidra till att lösa problemen genom att till exempel organisera ”vandrande skolbussar”, där föräldrar turas om att gå med sina egna barn och plocka upp andra barn längs vägen till skolan. Det ger inte bara mindre trafik, mindre stressade föräldrar och friskare barn, utan också kontakt mellan föräldrar i skolklassen. 

Det tar längre tid att ta sig till jobbet. Om man kan välja mellan att åka buss eller köra bil samma väg till jobbet går det snabbare att köra bil. Bussen stannar ju vid hållplatser, men det gör inte bilarna. Men ju fler som kör bil, desto mer trafikstockningar blir det så trafiken går långsammare. Men trängseln drabbar både bilar och bussar, så det går alltid lite fortare att ta bilen. Så ju fler egoister som väljer bilen, desto långsammare går det för alla. Om alla valde bussen skulle alla komma fram snabbare. Så alla förlorar på hänsynslös egoism i valet av sätt att pendla.

Vad kan man göra åt det?

Trängselavgifter så att bilister betalar för att de hindrar andra att komma fram minskar trängseln och gör att den som kör eller åker buss kommer snabbare till jobbet. Men ska bussen kunna erbjuda snabbare resor krävs bussfiler som ger de busspassagerare som inte hindrar andra en möjlighet att slippa hejdas av bilar, eller busshållplatser där bilar inte kan köra om bussar som stannat. I städer som vill kunna växa bygger man istället tunnelbanor och pendeltåg som inte alls störs av biltrafiken.

Egoism är inte alltid bra för samhället. Mer uppmärksamhet bör ges åt hur omtanke, hänsyn, samarbete och gemensamt beslutade regler gör det lättare för oss alla att leva ett gott liv. 

God uppfostran i samhällets elit brukar handla om just hänsyn och samarbete i det privata. Därför blir det så svårt att förstå är varför en del personer som är väl uppfostrade och privat uppträder ytterst hänsynsfullt och omtänksamt predikar girighet och egoism som det som ska göra samhället bättre.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Tomas Kåberger
Tomas Kåberger 

Professor i Industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande i Renewable Energy Institute, Tokyo. Han var tidigare generaldirektör för ­Energimyndigheten. Ledarskribent i Dagens ETC.