Lotta Ilona Häyrynen: Sydney Sweeney säger mer om Elon Musks barn än om jeans

När den amerikanska skådespelaren Sydney Sweeney gästade sketchprogrammet Saturday Night Live förra året satte hon extremhögern i brand. 

Hennes bröst påstods symbolisera ”the death of woke” – äntligen var den bystiga blondinen tillbaka, tidigare marginaliserad och förtryckt av kroppspositivitet och tjocka kroppar med stor röv, menade amerikanska konservativa tyckare.

Sydney Sweeney själv, aldrig främmande för sin look och vad omvärlden läser in i den, spelade med under SNL. Framförallt fick en scen där Sweeney porträtterade en servitris på byst-restaurangen Hooters rama in temat. 

Det knäppaste jag själv läste när internets slätaste hjärnor förälskade sig i Sweeney var från en twitteranvändare som påstod att hennes byst var ett förebud om goda ekonomiska tider. Kulturen lyfter rumpor i tider av kris, påstod denne man. När det vänder faller istället bröst som manna från himlen. Man undrar såklart vad han tänker i dag, ett år senare när ekonomin knappast har vänt. 

Sweeney har på ett drygt år blivit en ofrivillig omslagsmodell för den nya tidens rashygien och i veckan verkade hon spela med i långt mer än skämt om tuttar. 

Daria Spitza skrev i Dagens ETC om den nu famösa jeansreklamen för American Eagle. Reklamfilmerna är starkt inspirerade, för att inte säga kopior, av en reklamkampanj gjord av Calvin Clein 1980.

Då fick en 15-årig Brooke Shields symbolisera idealkvinnan. Snygg, barnslig, naiv och villig. Framförallt en kvinna med goda gener. Det sistnämnda konceptet har American Eagle tagit och sprungit med i mil. I en av filmerna drar Sydney Sweeney på sig sina jeans och berättar att genetik handlar om nedärvda drag som hår och ögonfärg och och att hennes gener är ”blå” – när kameran zoomar in på Sweeneys blåa ögon. ”Sydney Sweeney has great jeans”, konstaterar en mansröst. Videon har senare tagits ner från bolagets Youtube-kanal.

Precis som Daria Spitza påtalar i Dagens ETC har reklamen inte uppstått i ett vakuum utan i en tid då stark normförskjutning sker på högerkanten. 

Eugeniken, den pseudovetenskapliga läran om goda gener och därmed goda och ”rena” befolkningar, har gjort comeback. I USA har den en lång historia. I början av 1900-talet hölls rena skönhetstävlingar där människor med påstått bäst arvsanlag vann pris och uppmuntrades att föröka sig. 

I sviterna av de bra generna ringades också påstått dåliga gener in. Det födde 1900-talets tvångssteriliseringar av de människor vars arvsmassa skulle förorena landet och folket, också i Sverige. 

I dag har två fenomen vilka känns som flashbacks men marknadsförts som trender spridit sig från Silicon Valley – platsen för dagens teknologiska eliter. Den ena är nativitetsrörelsen, den andra är longevity-rörelsen. 

Nativitetsrörelsen oroar sig för födslotalen i västvärlden. Kvinnor föder för få barn, menar dess förespråkare, men inte nog med det: Nativitetsrörelsens mest hårdnackade ideologer, där Elon Musk är mest känd, menar att samhällets smartaste och bästa individer bör uppmuntras att skaffa flest barn. Möt techbro-rashygienen. 

Longevity-rörelsen där rika vita individer lever för att maximera sin livslängd är inte lika uppenbart högerextremt kodad, men den kan tolkas som den hyperindividualistiska andra sidan av rashygien-myntet. Vi som har resurser ska leva tills vi blir 200 år, säger den. Vi ska ha tillgång till bäst sjukhusvård och alla andra som inte har råd, ja, de får dö ut helt enkelt. 

Sydney Sweeney har lutat sig in i bilden som projiceras på henne, men lär knappast ha valt att bära alla dessa vit makt-fantasier på sina axlar, särskilt inte som en konsekvens av att ha deltagit i ett skämtprogram. 

Det är skrämmande, men också djupt parodiskt, när extremhögern återupplivar 30-talets värsta idéer.