Gudrun Schyman: Sveriges krig i Afghanistan var ett tragiskt misslyckande

Vi måste få ett slut på detta vansinne! Jag talar om kriget. Om militarismens totala dominans inom säkerhetspolitiken. Om den ökande upprustningen, i Sverige och i världen. Miljarderna rullar och det militärindustriella komplexet har kompletterats med ett arbetsmarknadspolitiskt. Inte minst i Sverige hurrar man redan på de orter som ska få nya regementen. Det är upp-och-ned-vända världen.

Samtidigt avslutas nu det internationella engagemanget, inklusive det svenska, i ett av de längsta och mest misslyckade krig som förts på senare tid. Det gäller kriget i Afghanistan. Nato och USA har varit där och Sverige har varit där. Länge. Nu är kriget slut, säger man. I alla fall för USA och Sverige. Syftet när kriget började, för 20 år sedan, sades vara att bekämpa terroristerna. Det var efter terrorangreppen mot USA. 9/11. Kommer ni ihåg? Flygplanen som körde in i Twin Tower? Det finns inte en sekunds försvar för angreppen men president Buschs strategi, att bomba bort terrorister och ickedemokratiska regimer (efter Afghanistan följde Irak) kan knappast betecknas som något annat än ett katastrofalt misslyckande. Utom för de gigantiska ekonomiska intressen som finns inom det militärindustriella komplexet.