Ledare. Tomas Kåberger.

2021-08-23 03:00
Puffetikett
Dagens ETC

Svårt att ställa om? Inte om politikerna börjar lagstifta direkt

Vill man klara de klimatpolitiska mål man satt upp finns det mycket att sätta igång med.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast söndag 24 okt så får du en hel månad för bara 39 kr.

Betala per år

Från

1500 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per år. Avsluta när du vill.

Värmerekord, bränder och översvämningar tillsammans med den internationella klimatpanelens rapport om forskningsläget gör det svårt att inte att börja fatta politiska beslut för att undvika risken för ohanterligt snabba klimatförändringar. Det behöver inte vara bevisat att konsekvenserna av fortsatta utsläpp är katastrofala. Risken räcker.

Det finns mycket att göra. En del saker är enkla och kan göras snabbt. En del områden är komplicerade och därför sådant man behöver börja utreda omedelbart. Men man behöver inte välja det ena eller det andra. Det går att göra mycket samtidigt – om man vill.

Man skulle kunna stoppa försäljningen av fossildrivna mopeder. Elektriska är billigare och bättre samtidigt som de befriar oss från buller och hälsovådliga avgaser. Att fossilmopedernas koldioxidutsläpp är en liten del av trafikens alla utsläpp är inget skäl att det ska säljas fler.

Det är också dags att ställa miljökrav på produkter som bensindrivna lövblåsar, gräsklippare och annat som enkelt kan elektrifieras.

El är bättre för A-traktorer och personbilar också. Dags nu att lagstifta om slutdatum, åtminstone för nyregistrering av alla sådana bränsledrivna fordon. Sedan kan man se till att alla bränslen för gamla fordon blir förnybara.

För att elfordon skall fungera krävs elinfrastruktur. Men den behöver inte betalas med skattepengar. Om det blir tydligt att den kommer att behövas framstår det som lönsamt att bygga.

Elektriskt inrikesflyg ser ut att bli billigare än fossilt kring år 2025. Bland andra finns ett svenskt företag som ska bygga sådana flygplan i Göteborg. Inför en successivt ökande skatt på fossilt inrikesflyg så att flygbolag förstår att de ska göra som United Airlines och beställa elektriska flygplan. Sedan förstår flygplatsernas ägare att de ska investera i laddkapacitet och kanske också att områden kring flygplatser kan användas att bygga solparker.

Naturligtvis måste man utreda sådan lagstiftning. Med det kan klaras på ett år eller två.

Viktigare, svårare och därför roligare är att reformera energi och trafikbeskattningen.

Konsumtionsskatten på el motiverades först med att pengarna behövdes för att utveckla kärnkraften. Senare argumenterade man för att konsumenterna skulle få en kostnad som visade att elkonsumtion orsakade koldioxidutsläpp och risk för stora reaktorhaverier. Men när nu förnybar el kan användas för att ersätta fossila bränslen är det bättre att elproducenter som använder fossila bränslen betalar för koldioxidutsläpp och att reaktorägarna tvingas visa att de kan betala för stora olyckor, även om de kostar några tusen miljarder kronor.

Men det finns inget skäl att beskatta förnybar el som idag. Denna el borde inte hindras att konkurrera ut fossila bränslen.

Energibeskattningen är ett komplicerat system som kommer behöva utredas i flera år.

Börja nu!

Trafikbeskattningen handlar om att bilisterna ska betala för att bygga och underhålla vägar, för trafikolyckor, buller, trängsel och andra kostnader genom skatten på bensin och diesel. Men när bilismen elektrifieras fungerar inte det längre. Om bilar dessutom blir självkörande kan det bli billigare att beordra dem att köra runt, runt i stan istället för att parkera dem när man går på bio. Därför måste trafikbeskattningen göras om.

Nu finns teknik som kan göra trafikbeskattningen mer rättvis mellan stad och glesbygd. Buller och trängsel skadar mindre per körd kilometer i Pajala än i Sundbyberg, varför ska man ändå, som nu, betala lika mycket skatt?

Också detta skattesystem kommer ta flera år att utreda och ytterligare år att införa.

Vill man att fossila bränslen verkligen ska fasas ut ur trafiken till 2030? Då behöver beskattningen utredas nu.

En stor, viktig, svår och minst lika rolig fråga är den fossildrivna exportindustrin. Stålindustrin är på väg att utveckla sig med förnybar el och vätgas. Men detta kommer kräva samordning av utbyggd billig sol- och vindel och etableringen av en elektrolysörindustri som gör vätgas billig och stålet konkurrenskraftigt. Med samordnad industripolitik kan det gå.

Bilindustrins utveckling är avgörande för Sverige, särskilt Västsverige. Om denna industri ska överleva utan fossila bränslen behövs fabriker som tillverkar battericeller, sätter ihop batterier och tillverkar elmotorer. Det behövs batteriåtervinning och men också gruvor för den mängd batterier vars material sedan skall återvinnas i kretslopp.

Också kemi- och drivmedelsindustrin behöver anpassas efter de ny förutsättningarna, med annan efterfrågan och mer förnybara råvaror och el.

Dessa snabba och stora industriella utvecklingsprocesser kräver lagstiftning och industripolitik om de ska går tillräckligt snabbt för att undvika risken för ohanterligt snabba klimatförändringar – och ekonomisk utslagning.

Vill man klara de klimatpolitiska mål man satt upp finns det mycket att sätta igång med.

Om man inte tar itu med de många lätta och svåra frågorna nu är det svårt att tro att man vill lyckas.

Tomas Kåberger
Tomas Kåberger 

Professor i Industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande i Renewable Energy Institute, Tokyo. Han var tidigare generaldirektör för ­Energimyndigheten. Ledarskribent i Dagens ETC.