Lotta Ilona Häyrynen: Jesus dog för att högljudda kristna ska synda vidare

Jag har vuxit upp med en stor dos respekt för religiösa människor. Min mamma har tacklat kristendomen som en filosofisk guldgruva och en ymnighetshorn av mänsklig föreställningsförmåga. Av ren nyfikenhet läste hon Koranen och behandlar den likadant som Bibeln. Vid köksbordet har vi bollat svar på livets mening och moralens gränser utifrån judiska läror och den senaste boken om buddhism som mamma plockat upp på biblioteket. Som åttaåring hade jag själv kanske inte särskilt vettiga svar eller tolkningar att komma med, men principen satte sig: religion kan erbjuda rika diskussionsunderlag.

Länge önskade jag också att jag haft förmågan att tro på en gud. Det finns något tryggt i idén om en skapare och ett människosläkte med ett mål. Men saker är inte sanna bara för att tanken tröstar. Jag kan helt enkelt inte lura i mig att en gud faktiskt finns, eller åtminstone inte att någon av de som erbjuds skulle vara sannare än en annan. Min uppväxt har dessutom tutat i mig en sorts allt-eller-inget-inställning till religion – min moster är nämligen nunna.

Inga halvmesyrer. Finns Gud är klostret eller liknande allomfattande levnadssätt den enda riktigt rena relationen till honom. Är man hängiven Gud bör kroppen, själen och livet vigas. Allt annat känns futtigt, framförallt utifrån vad troende själva uttrycker om sin gud. Det är kärleken, det heliga. En total förening.

Det bör därför inte förvåna att jag i slutändan har ganska lite respekt för de högljutt religiösa personer som försöker göra en gud till grunden för sin politik. 

Det är som att Jesus dog för våra synder för att Alice Teodorescu Måwe ska ha en ursäkt att kunna häva ur sig precis vad som helst. Om synderna redan sonats kan man ju härja på bäst man vill. Mörda barn? Inga problem inom denna förvrängda gudstro, så länge barnen är palestinier.

I USA har republikanska kristna gått så långt som att byta ut Jesus helt. Donald Trump är utvald av Gud själv och därmed mannen att följa – allt bekräftar sig självt i en evighetsloop. Jesus kan kastas ut med badvattnet om Jesus utsett landets mest moraliskt förkastlige man till sin ställföreträdare.

Den auktoritära konservativa vågen försöker inte bara övertyga oss om att Jesus saknar empati, den vill dessutom få oss att tro att denna nya kristenhet är särskilt populär. Från USA har Sverige importerat tidningsankan att Generation Z är mer kristna än någonsin. Jesus är hipp! Kidsen vill vara tradwives! De drömmer om konservativa familjefäder!

Petter Larsson har förtjänstfullt brutit ned den svenska statistiken i Aftonbladet. Det har blivit många höga hurra-rop för mycket små ökningar – vilka sammantaget kan förklaras av både pandemi och fler unga muslimer.

En liknande nedbrytning erbjuder religionsvetaren Dr. Andrew M. Henry . Inte nog med att västvärldens ungdomsgeneration är mindre religiös än någonsin, de icke-religiösa är dessutom långt mycket mer benägen att förbli icke-religiösa i nästa generation, till skillnad från kristna vars barn med större sannolikhet lämnar religionen.

Det finns med andra ord mycket religiös-politisk propaganda i samtiden. Hur lite troende jag personligen än må vara så kan faktiskt ingen lura i mig att Jesus offrade sig på korset för att en korrupt sexualbrottsling ska få vara president och en folkmordsförespråkare europaparlamentariker. Det båget verkar inte Generation Z gå på heller.