Vatten i de stora magasinen högt upp i fjällvärlden är värdefullt. När det blåser, och vindkraften producerar 20-30 procent av landets el, sjunker elpriset några öre per kWh, då sparar man vatten där för att istället använda det när priset senare blir högre. Men med mer vatten kvar tack vare vind-elen blir utbudet större och priset lägre också senare.

Sol- och vind-el sänker därmed inte bara priset för elkunderna när solen skiner och vinden blåser. Genom att energin som inte behöver användas kan lagras i vattenkraftens magasin blir elen också billigare när det senare är mörkt och vindstilla.

Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

Det brukar tjatas mycket om att sol och vind inte är användbara förrän det finns billiga batterier att lagra energi i. Det stämmer möjligen i delar av Afrika som saknar elnät. Men det har aldrig varit sant där det finns elnät och andra elverk. Här är all sol och vind-el omedelbart bra för elkunderna.

Ägarna av de andra elverken tycker inte det är kul när elpriset blir lågt. Elverk som använder kol, gas, uran eller olja för att producera el ogillar naturligtvis varje stund då elpriset blir så lågt att de inte kan tjäna pengar på att förbruka bränslen och producera el. För de flesta av oss är det inget problem om det produceras mindre koldioxid. Men för ägarna av dessa fossileldade verk är det viktigt att fördröja utvecklingen. Deras intresse av att batterier skall lagra elen är inte att man skall undvika brist på el, det är för att man inte vill behöva stänga av kärnreaktorer och kolkraftverk.

Ett exempel på hur vilseledande argumenten mot sol- och vind-kraften visat sig vara i verkligheten  ser man i den Tyska utvecklingen. Också där talade många om att solelen krävde lagring och att lagring skulle bli viktig och värdefull. Men just nu är det tvärt om – trots att solelen ibland svarar för halva elkonsumtionen i landet. Förklaringen är enkel: solen behöver inte lagras därför att den levererar på dagen då efterfrågan är som störst.

Förlorarna är elbolagen som äger vattenkraftverk i alperna. Tidigare använde de billig tysk el på nätterna när elpriset var lågt och brunkols- och kärnkraftverk knappt fick täckning för sina bränslekostnader. Under dagtid, när efterfrågan drev upp elpriserna i Tyskland, lät man vattenkraftverken producera och sålde elen dyrt till kunder i Tyskland.

I Tyskland finns också pumpkraftverk. Det är en slags energilager där man använder billig el för att pumpa upp vatten i en reservoar, för att sedan kunna producera el i turbiner när elpriset senare stiger. Värdet av dessa pumpkraftverk har nu minskat i Tyskland på grund av utbyggnaden av sol-el minskat prisskillnaden mellan dag och natt.

I Kyushu i sydvästra Japan byggde man på 1900-talet pumpkraftverk för att hantera den oflexibla kärnkraften i förhållande till den varierande konsumtionen. Där finns nu en större andel solel än i Tyskland och pumpkraftverken har blivit värdefulla igen. De används nu för att pumpa när solen ger lågt elpris mitt på dagen och producerar el morgon och kväll när efterfrågan är större än solelens produktion.

Även i Sverige skulle vi kunna bygga ut solel så att vattenkraftens reglerkapacitet bytte roll från att spara vatten på natten och producera el på dagen, till att spara vatten på dagen och producera el på natten. Det skulle betyda drygt 10 GW solel, drygt 30 gånger mer än de 0,3 GW som fanns i början av 2017

Att ha balans mellan produktion och konsumtion i elnäten är viktigt. Elsystemet fungerar inte om man inte har det. Men att det är viktigt betyder inte att det är svårt eller dyrt. 

Vattenkrafter är en fin resurs för att klara balansen i Norden. Kraftvärmeverken kan elda biobränslen och producera el när det är lönsamt och konsumera el när elen är billigare än bränslen. Stor överföringskapacitet mellan olika regioner och länder gör att vi alla kan spara resurser genom att hjälpas åt. Förnybar energi har mycket fossila bränslen att konkurrera ut i elproduktionen.

Otydliga och vilseledande argument om att sol och vind skapar balansproblem har fördröjt investeringar och bidragit till att vi nu har höga elpriser.

Om Sverige detta soliga år med lite regn hade haft mer solceller som givit fler TWh solel som kompenserat för bristen på regn, så hade alla kunder haft billigare el och de gamla energibolagen mindre intäkter.

Så, när du ser att ett hus med solceller på, så gläds åt att de som bor där inte bara sänker sina egna elkostnader. De sänker elpriset och därmed också din elräkning.