Lotta Ilona Häyrynen: Socialdemokraternas AI-robot ringde upp min sambo

Just nu pågår en massiv kampanj för att fler ska börja använda AI. De senaste åren har tekniken krupit in överallt. Företag marknadsför sig med det, nya AI-verktyg ska signalera att man är en arbetsplats eller myndighet i framkant. Problemet är bara att de där verktygen på många platser visat sig vara dyra tillägg få faktiskt använder. Särskilt kvinnor har visat sig vara ointresserade av tekniken och istället oroliga för dess konsekvenser. Därför har Open AI, Google och andra jättar börjat anlita influencers för att locka fler kvinnor med på tåget.

”Use AI or be left behind” är budskapet. Vår fomo (fear of missing out) ska få oss att betala och aktiekurserna att fortsätta uppåt. Men kanske har kvinnor rätt i sin skepsis? Det mesta tyder på att AI inte är den universallösning som det marknadsförts som. AI är numera känt för sina misstag – omöjliga att helt bygga bort från systemen. Teknikens försvarare menar att det handlar om en 97 procentig säkerhet, en jättehög siffra på pappret, tills man kommer ihåg att Google:s AI numera svarar på 190 000 sökningar per sekund. 3 procents felmarginal ger alltså 5700 AI-lögner i sekunden(!).

Vid sidan om detta har vi allt fler rapporter om så kallade AI-psykoser och både självmord samt skjutningar som uppmuntrats via AI-chattar. Inblandade företag som OpenAI är heller inte okontroversiella. Den mest oroväckande forskningen kring AI pekar på hur dess användning kan få oss människor att tappa i kognition. Vi blir alltså sämre på att tänka. Slappa, latare och i slutändan mindre mänskliga.

Mitt i denna omvärld verkar Sveriges största parti, Socialdemokraterna, låtit fomo:n ta över. Inför 1 maj testar de att ringa medlemmar med hjälp av en AI-robot.

Sagda robot nådde mitt hem i veckan genom min sambo. På andra sidan svarade en glad kvinnoröst: ”Hej! Socialdemokraterna testar att ringa medlemmar med hjälp av AI. Samtalet spelas in för att förbättra kvalitén. Visste du om att det är arbetarrörelsens dag 1 maj?”.

Det hade kunnat vara en komisk scen. En ursosse, vars släkt varit socialdemokrater sedan hans morfars morbror i trettioårsåldern fick gå fyra mil genom skogen för att rösta för första gången, möter folkrörelsens nya robotansikte. Jag har svårt att föreställa mig en mer negativ målgrupp.

I ett kort mail till tidningen Flamman förklarar Socialdemokraternas presstjänst att försöket pågår i Stockholm och på några andra orter för att förhoppningsvis locka fler personer särskilt i förortsområdena. AI-rösten har möjligen en fördel: den kan prata nästan vilket språk som helst.

Med andra ord lär min sambo, den svenske evighetssossen, aldrig ha varit målgrupp för detta försök över huvud taget. Vi råkar bara bo i förorten, och hamnade därmed på robotens radar.

Det är svårt att ringa medlemmar. Särskilt när de aktiva medlemmarna knappt räcker till för allt som behöver göras under ett val. Att tala alla språk och att möta alla människor där de befinner sig är folkrörelsens mål – men kanske framförallt en folkrörelses utopi. Det går att förstå det socialdemokratiska AI-testet från vissa perspektiv, ändå är det något som skaver.

Om det är någonstans som politiken känns omänsklig så är det här ute, i storstädernas förortsområden. Här bor människor som är dubbelt utsatta – dels av krympande ekonomi, dels av ett obönhörligt samtalsklimat som dag ut och dag in misstänkliggör varje rörelse resurssvaga invandrare gör. Den svenska staten är i full gång att bygga ut separata rätts- och välfärdssystem, en för medborgare och en för utlänningar. Allt fler vittnar om hur svenska partier talar som om invandrare eller bidragstagare inte vore människor alls.

Det är svårt med medlemsvård. Det är viktigt att våra politiska partier når fler än de redan frälsta och engagerar också förortsområdena i sina demokratiska rättigheter. Men vad gör det med ens relation till demokratin att inte mötas av en människa ens i partiet man är medlem i?

En utmaning alla partier har är att undvika att få sina medlemmar och väljare att känna sig som hjon eller röstboskap. Under demokrativeckan Järvaveckan är det annars det man oftast hör här ute: ”Ni bryr er bara när det är valår”. Och nu? Kan en robot bry sig alls?

Det finns inga perfekta folkrörelser. Att lyckas möta alla människor är omöjligt sett till hur arbetarrörelsens organisationer numera ser ut. Avståndet mellan partiledning, partiaktiva och väljare har ökat i årtionden, men bara för att utopin känns onåbar bör man inte överge den helt. Framförallt bör man inte ta steg som tar oss ännu längre bort från den.

AI är ett verktyg för en omänsklig värld. En rakare motsats till folkrörelse går inte att hitta.