Lotta Ilona Häyrynen: Sonen fryser men familjen har inte råd att höja värmen

För några år sedan populariserade HBO begreppet The Gilded Age genom sin serie med samma namn. Serien utspelar sig under slutet av 1800-talet då enorma förmögenheter etablerades i USA av familjer som Vanderbilt, Aster och Rockefeller. De monopoliserade olja och järnvägar, byggde palats i New York och festade nätterna igenom i förgyllda balsalar. Att kalla åren "gyllene" är dock båg. Ojämlikheten var enorm. Har man ens närmat sig en historiebok vet man vilket armod som mötte stora delar av befolkningen i hela västvärlden på fabriksgolven och i trångbodda lägenheter. I dag ser de flesta tillbaka på 1800-talets slut som något sjukt. Vi införde allmän och lika rösträtt och välfärdssamhället för att bli av med ojämlikheten och de enorma gapen mellan fattig och rik.

Det är därför svårt att ta in att ojämlikheten idag är värre än vad den var då. Sedan 1980-talet har samhällets rikaste dragit ifrån rejält och det har skett på låginkomsttagares och välfärdens bekostnad. I USA har medelklassen nästan utraderats. En majoritet av befolkningen saknar besparingar och är en enda sjukhusresa ifrån livslång skuldsättning. I Storbritannien äger fem familjer mer än 20% av befolkningen – fem hushåll äger alltså mer än 12,6 miljoner människor tillsammans – enligt Oxfam.