Är kvinnohatet partiets ömma punkt?

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Vi ska aldrig glömma att SD är ett nationalistiskt parti som grundades av nazister. På något sätt är det som om alla avslöjanden om grov rasism och den hårresande politiken om att helt avskaffa asylrätten, kriminalisera medmänsklighet, skapa ett angiverisamhälle och dra in även rätten till akutsjukvård för alla ”illegala individer” lyckas passera som det nya normala. Det är skakande, och säger något om omfattningen av såväl vardagsrasism som djupa rasideologiska element i vårt land.

Men låt oss fokusera på en möjlig öppning, en väg ur detta overkliga mörker som vanmakten inför partiets ökade stöd i opinionen är. Äntligen belyses nu partiets kvinnosyn på ett mer genomgripande sätt, från både vänster och liberalt håll. Jag tror att #Metoo är en bidragande orsak. Det finns en ökad medvetenhet om, och stegrande otålighet inför, tafsandet på våra kroppar och rättigheter. Åkesson underskattar vår vrede och beslutsamhet att inte backa en millimeter från de livsviktiga segrar som tidigare generationers feminister har uppnått.

Åkesson visar, senast i SVT Opinion i Almedalen, att han ingenting vet om kvinnors villkor och liv. Tydligast blir det när han försöker vifta bort abort som en irrelevant fråga. SD vill begränsa rätten att genomföra abort till innan tolfte veckan och införa rätt för barnmorskor att vägra ge abortvård – en politik som skulle få oerhörda konsekvenser för kvinnors liv, hälsa och frihet.

Jag har själv mött Bieler i debatt, hos Aftonbladet TV i Almedalen 2014,
just om abort. Hon var skarp, snabb och ettrig, men samtidigt vänlig och lugn. Livsfarlig helt enkelt, men jag tog hem det i kraften av de argument som de allra flesta i Sverige fortfarande accepterar. Stödet för nuvarande abortlagstiftning är massivt, och det är ingen liten sak.

Betydligt svårare hade hon att bemöta tidigare partikollegan Hanna Wigh i vintras, när den numera politiska vilden Wigh tecknade bilden av en partikultur präglad av sexism, sektmentalitet och, även från högsta ledningen, överseende med sexuella övergrepp. Bieler ser faktiskt rätt uppgiven och inte särskilt övertygande ut när hon säger att hon ”delar inte den bilden av partiet.”

I en längre intervju för tidningen Expo berättar Wigh att enda sättet att som kvinna överleva i SD är att skaffa sig en manlig beskyddare, annars är du lovligt byte. Om din beskyddare våldtar dig finns dock inget stöd att få,
utan du blir ett problem. Partiet förbrukar människor, menar Wigh.

I samma tidning bekräftas åtminstone det sistnämnda. En kartläggning visar att hela 36 procent av alla partiets förtroendevalda kvinnor till kommun, landsting och riksdag lämnat sina poster under mandatperioden.

Partisekreteraren Richard Jomshof skryter gärna om att fler kvinnor numera sympatiserar med SD än med Miljöpartiet och Vänsterpartiet tillsammans – inte procentuellt, men numerärt. Men det finns inget annat parti som är i närheten av att skrämma bort så många av sina förtroendevalda kvinnor, som SD.

Twitter är som bäst när det är som ett vardagsrum där alla möjliga okända och kända människor utbyter viktig information, konstruktiva idéer, ett och annat flams och trams, stöd och inspiration. Som när professor och överläkare Agnes Wold i en rant delar med sig av fakta som alla bör veta om abort.

Jag är så glad att jag hade möjligheten när jag var 17 år. Min tacksamhet inför alla modiga som gått före och slagits för denna rätt, mot moralpoliser och patriarker, vet inga gränser.

Nu håller vi i dessa frågor och låter dem inte komma undan med sitt hat.

Nu slutar du tafsa på våra kroppar, Åkesson.