Ledare. Somar Al Naher.

2021-02-27 03:00
Puffetikett
Dagens ETC

Sluta moralpanika – låt stockholmare åka till fjällen

Vem vågar säga emot den arga mobben? Jag ser de som ändå försöker och de blir inte nådigt bemötta.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

På måndag inleds sportlovet i Stockholm då många familjer har som vana att åka skidor i fjällen. Långt innan den omtalade veckan inletts har folk laddat med arga kommentarer på sociala medier. ”De som åker till fjällen kan dra åt helvete”, ”egoistiska idioter” är några av kommentarerna.   

Folkhälsomyndigheten har sagt att om man reser smittsäkert, håller avstånd, inte går in i butiker och trängs så finns det ingen anledning att stänga ner skidanläggningarna.    

Men folk är arga ändå, många menar att den enskilda individen ändå ska avstå trots att det inte är en del av rekommendationerna. Dygd före smittorisken.   

Ledarsidorna är också arga.  

På en del håll i landet har skolor beslutat att stänga ner veckan efter sportlovet eftersom många bedömare menar att smittrisken kan öka efter ett lov. Bland annat har smittskyddsläkaren i Stockholm gått ut med rekommendationen att hålla distansundervisning för högstadie- och gymnasieskolor under vecka 10.

Det här fick Aftonbladets ledarsida att ställa stängda skolor mot skidåkande stockholmare:

”I stället för att rubba på den för medelklassen så heliga vanan att åka skidor på sportlovet låter man landets elever betala priset.”   

På Twitter är folk rasande. Hur kan regeringen låta skidor gå före undervisning? undrar många?

Men faktum är att varken myndigheter eller staten låter fjällen gå före multiplikationstabellen.

Skolorna uppmanas att stänga, inte för att några ska få unna sig att åka till Åre, utan för att ”under lov finns alltid risk eller möjlighet att man träffar fler än de man normalt umgås med”. Och: ”Det här gäller både dem som har möjlighet att resa och de som är kvar hemma”, sa Maria Rotzén Östlund, smittskyddsläkare i region Stockholm, på en presskonferens i förra veckan.   

Lediga ungdomar vill helt enkelt hänga med sina polare under loven. De åker buss, umgås i gallerior och ses på caféer. Och det gäller inte bara ungdomar utan även föräldrar med små lediga uttråkade skolbarn som trängs i lekparker men även inomhus tillsammans med andra.   

Att åka skidor utomhus är bland det minst riskfyllda man kan göra under sportlovet – om man följer rekommendationerna.  

Men vem vågar säga emot den arga mobben? Jag ser de som ändå försöker och de blir inte nådigt bemötta. Någon som redan varit i fjällen skriver att hen handlat all mat i förväg, åkt bil till fjällen med enbart familj, haft med sig mat, bott i avskild stuga, hållit två meter avstånd i liftar.   

En bild cirkulerar på sociala medier föreställande långa köer i någon lift. Ingen vet när och var bilden tagits, men högst troligt är det från tidigare år. En fotograf försöker pedagogiskt förklara att ögat luras att tro att avstånden mellan personer i en kö är kortare om den tas framifrån.   

Men det biter inte.   

Pandemin har tagit fram det sämsta hos oss alla. Vilket är förståeligt, vi har alla våra skäl att känna oss arga, ledsna och oroliga. Och visst kan man begripa att det känns osolidariskt att några kan ha lyxen att åka iväg medan andra håller sig hemma.   

Att det just är skidor som väcker starka känslor hänger nog ihop med att det är en symbol för högt kulturellt kapital och klass. Skidutrustning, skidkläder, liftkort, stughyrning, bil och bensin – ja, allt kostar skjortan.   

Men ändå, det är inte som att ojämlikheten uppstått först nu.   

Skidhatet som bubblar handlar i grunden om något annat. Det finns en ökad polarisering i vårt samhälle, en ökad misstro mot myndigheter och politiker – pandemin har kanske inte ökat splittringen men definitivt spätt på ett giftigare debattklimat.   

Att Folkhälsomyndighetens och regeringens coronastrategi till stor del bygger på moral och ”eget ansvar” har ju inte direkt gjort saken bättre. Den svenska strategin går ut på att varje individ själv ska komma på vad som är rätt utifrån sociala normer. Här kör vi inte med utegångsförbud utan rekommendationer med ibland tvetydiga budskap. Å ena sidan ska man undvika gallerior samtidigt som de håller öppet som vanligt, alla ska inte gå in men några kan göra det. Ibland.   

Jag säger inte att strategin är dålig, det är inte upp till mig att bedöma, men den öppnar upp för tolkningar som utgår från olika individers syn på dygd och moral, inte sällan grumlat av redan existerande känslor av orättvisa. Det blir lätt väldigt sårigt, och moralpaniken ligger aldrig långt borta. 

Nu har det blivit socialt omoraliskt att åka slalom, trots att Folkhälsomyndigheten inte bedömer att det ökar smittrisken. Vem ska man lyssna på, Twitter eller myndigheten?