Ledare. Lina Hjorth.

2016-06-09 04:00
Bild: TT

Skolan måste sluta göra pojkar till förövare

Sexualbrottsdebatten fastnar ofta i det juridiska. Samtyckeslag eller inte. Längden på straff. Som om det vore på det saken hängde, skriver Lina Hjorth.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Astrid är elva. I hennes klass går superpopulära Erik. Under en lång tid har han trakasserat tjejerna med ord och slag. Dragit ner byxorna på rasten och skrikit könsord. Att utsättas för detta är en normal skoldag där de vuxna inte ser eller agerar. Astrid har skinn på näsan och har sagt ifrån och fredat sig fysiskt. På detta har de vuxna i skolan däremot reagerat och föräldrarna har kallats till möten om sin bråkiga dotter. Nu slår hon inte tillbaka mer men Erik fortsätter. Häromsistens genom att använda grovt våld och kalla Astrid hora inför ögonen på personal.

När skolan hör av sig till hennes föräldrar talar de om denna misshandel och kränkningarna som en ömsesidig konflikt. Barnen är ”osams” och behöver reda ut det tillsammans. En annan vuxen föreslår att det nog beror på att Erik är kär.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Astrid och Erik är riktiga barn i en svensk skola år 2016 (jag har bytt ut deras namn). Även om Astrids upplevelser gör mig så arg att jag vill skriva i versaler är hennes historia inte unik. Jag tror att de flesta kvinnor har liknande minnen från skoltiden om än av varierande allvarsgrad. Det ständigt närvarande sexuella våldet. Verbala kränkningar och fysiska övergrepp som ingen såg och som viftades bort. Han är bara kär i dig. Killar är sådär.

Med anledning av sin pågående artikelserie om sexuella trakasserier har Aftonbladet låtit göra en stor undersökning som visar att hälften av alla kvinnor har utsatts för sexuella trakasserier. I en annan studie uppgav var tredje 14-åring att de utsatts i sin skolmiljö under det senaste året. Mörkertalet är stort. Bortsett från att det kan vara besvärligt att prata om sexuella trakasserier så vet många inte var gränsen går. Det har blivit normaliserat. Något man ska stå ut med.

När jag arbetade med självförsvar för tonårstjejer var det ofta en befriande pollett som trillade ner. Va, var det där som jag upplevde liksom ett ... övergrepp? Får jag verkligen göra motstånd? Kan jag polisanmäla en kille om han gör såhär? Ja ja ja, svarade jag och såg hur insikten gav styrka och ilska och gemenskap.

Sexuellt våld och trakasserier är naturligtvis ett samhällsproblem och inte specifikt för skolan. Men istället för att bara förfäras över sjunkande Pisa-resultat och försöka tvinga barnen att tillbringa ännu mer tid i skolan (kortare sommarlov, obligatoriska sommarskolor med mera.) borde vi prata om detta. Detta är vår skolkris.

Barns dagliga arbetsmiljö kantas i skrämmande omfattning av våld, trakasserier och kränkningar. Det är väl ett under att de alls lyckas lära sig språk och matte när skolan inte kan garantera en miljö fri från våld.

Sexualbrottsdebatten fastnar ofta i det juridiska. Samtyckeslag eller inte. Längden på straff. Som om det vore på det saken hängde. Med målsättningen att övergrepp inte bara ska straffa sig utan aldrig får ske måste fokus flyttas från juridiken till skolan och förskolan. Sexuellt våld är inget av naturen givet. Ingen föds till förövare. I skol- och förskolemiljö har vi en unik möjlighet att påverka alla ungar i en mer jämställd riktning. Ändå sker allt för ofta det motsatta när skolan tillåter och uppmuntrar en social miljö där killar formar sin könsroll i kollektiv där våld och sexism premieras.

Tjejer drabbas värst men naturligtvis råkar många normbrytande killar också illa ut. Den uppgivna vuxenvärlden accepterar våldet med en märklig essentialism. Killar ÄR såhär. Och det är ok. Bortsett från eventuella mattekunskaper är detta lärdomen Erik och hans beundrande kompisar får med sig från skolan.  

Astrid och de andra som utsätts får med sig en annan kunskap. De får lära sig att stå ut. Att acceptera övergrepp. Att vuxna inte lyssnar. Att omgivningen skuldbelägger. Att det är fel att försvara sig. Fy fan, säger jag. Ni kan ta er skolplikt och stoppa upp någonstans så länge inte barnen känner sig trygga på dagarna och alla skolor tar sitt ansvar för grundläggande demokratiska värderingar och aktivt främjar jämställdhet.

PS. För er föräldrar eller andra som vill påverka skolans arbete mot sexuella trakasserier kan jag tipsa om att både RFSU och Brå har bra handledningsmaterial som beskriver ett konkret jämställdhetsarbete som borde vara en självklarhet i varje skola.