Jag fick min adhd-diagnos först när jag var 23 år. För ett år sedan började jag plugga till barnskötare på vuxenutbildningen. Dessa fyra små bokstäver har gjort att jag har fått en person jag hade behövt redan i grundskolan: en specialpedagog. Hen har hjälpt mig att hitta studiemetoder som inte bara har resulterat i att jag har fått godkänt på mina prov, de har även gjort att jag har haft alla rätt på några av dem. Vilket är något som inte har skett sedan mellanstadiet då jag fick högsta poäng på ett prov om Dalarna.
Det senaste året har jag fått lära mig om taktil lärstil, vilket innebär att man lagrar information lättast genom muskelminnet och små finmotoriska rörelser. I mitt fall så har det inneburit att jag måste konvertera alla viktiga termer, teorier och namn till egengjorda teckningar, som i sin tur bygger på högst personliga associationer. Familjemedlemmar, hiphop-profiler, dinosaurier och superhjältar har alla fått bli pinngubbar. Man har sagt till mig att jag nästan håller på att skriva en ny lärobok. Men att bland annat göra en egen lärobok för att kunna förstå den faktiska kurslitteraturen tar tid, vilket har gjort att jag bara kan läsa en kurs i taget. Normalt tar det 1,5 år att bli klar med min utbildning. För mig kommer det att ta minst den dubbla tiden. Det är faktiskt lite synd om förskolebarnen i Göteborg, som måste vänta extralänge på mig. För jag slår vad om alla mina Ms Marvel- seriealbum, att jag är den barnskötare som äger flest superhjälte-leggins på hela Hisingen.