– Hur menar du då?
– Nej alltså, det finns en, ska vi säga, ingrodd främlingsfientlighet eller en…
– Det vore enklast om man kunde säga att… tyvärr finns det ingen skåning i soffan som kan motsäga dig. Men det är klart att inte alla skåningar…
– Naturligtvis inte, men jag kan säga att jag blev inte förvånad.
– Men vad beror det på? Är det för att integrationen har misslyckats mer radikalt i Skåne just eller, vad är det som, vad hänger det ihop med?
Den här surrealistiska dialogen fördes av kulturpanelen i SVT:s morgonsoffa den 25 september 2013. Ämnet var Polisens olagliga register över romer. Panelen var överens om hur fel det är att generalisera brottslighet till etnicitet. Men samtidigt blinda för sin egen generalisering av de där skåningarnas främlingsfientlighet. Ingen frågade sig om påståendet att skåningar generellt är mer främlingsfientliga stämde. Istället beskrev man skåningar som en egen art. Panelen lär ha haft lättare att se problemet med sitt resonemang om ordet skåning byttes ut mot rom och främlingsfientlighet mot brottslighet.
– Alltså, nu ska jag vädra en fördom här, nämligen om romer… överlag. Jag tycker inte det är, det är ingen tillfällighet att det här handlar om romer.
– Hur menar du då?
– Nej alltså, det finns en, ska vi säga, ingrodd brottslighet eller en...
– Det vore enklast om man kunde säga att...tyvärr finns det ingen rom i soffan som kan motsäga dig. Men det är klart att inte alla romer...
– Naturligtvis inte, men jag kan säga att jag blev inte förvånad.
– Men vad beror det på? Är det för att romerna inte integrerats, vad är det som, vad hänger det ihop med?
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I chockvågorna efter valet dyker samma tankegångar upp igen. Nu i form av en annan dynamisk TV-panel: Filip och Fredrik. Först i sitt eget TV-program och sedan i en intervju i Aftonbladet den 10 september.
– Det är märkligt med Skåne för varje gång vi är där tycker jag vi träffar fantastiska människor. Vi har alltid varit svaga för skåningar men det här är någon slags kollektiv kollaps därnere, säger han till tidningen.
Nu ska de grävas bort under en lång mödosam process, tillägger han.
Jag är inte säker på att skåningarna känner sig speciellt hotade eller oroade över detta. Men jag hoppas att vi kan mana skåningarna till att tänka: ”Hur fan blev det så här egentligen?
Nu kanske du känner att skåningar inte är lika utsatta i vårt samhälle som romer. Det stämmer. Men det rör sig fortfarande om maktobalans. Stockholmsbaserade mediaföreträdare utan insikt generaliserar nedlåtande om personer utan närmelsevis samma makt och förmåga att göra sig hörda.
Men det mest problematiska är att medieprofilerna verkar tro sig stå för tolerans och öppenhet. Genom att ta avstånd från Skåne tror de sig ta avstånd från främlingsfientlighet. Som alla människor vill de lägga ansvaret för det jobbiga hos någon som de kan skilja från sig själv. Medieprofilerna anser sig bevisligen vara så olika skåningar som Jimmie Åkesson anser sig vara olik invandrare.
Tror medieprofilerna på riktigt att de är en del av lösningen? Vilket demokratiskt samhälle fungerar när grupper av människor misstänkliggörs och marginaliseras? Vem tror att svaret på SD:s fascistiska strävan är att beskära demokratin? Vem tror att fördomar bekämpas med fördomar? Vem tror att den stockholmska mediaelitens förakt kommer vinna över de som röstar på SD?
Jag tror att deras vilja att distansera sig från det jobbiga och att få känna sig goda tar överhanden över viljan att hitta lösningar på det jobbiga. Som när flera ungdomsförbund (exklusive MUF, KDU och SDU) den 12 september genomförde en antirasistisk demonstration som de kallade “Vi är 82 %”. Som om bara SD-väljare är rasister. Som om alla SD-väljare är rasister. Som om rösterna på M och KD inte räknas.
Missförstå mig inte. SD:s variant av det här är mycket värre. Deras lika påhittade som destruktiva svenskhet, som utmålar invandrare och andra olika som hot, är inte ett förvirrat och illariktat försvar av vårt demokratiska samhälle. Det är ett medvetet försök att försvaga demokratin på samma sätt som i Ungern. SD väljer alltid sin påhittade nation över demokratin. Segra eller dö. Vilket ju bara gäller deras motståndare eftersom SD i vår demokrati skyddas. Så länge SD misslyckas, och Sverige förblir en demokrati, kommer SD-anhängare aldrig att behöva dö för sin sak. Det istället ofta fallet för demokratikämpar i totalitära stater. Inte heller kan SD:s påhittad nation och kultur dö; den har aldrig funnits.
SD är så lika sin favorithotbild: islamisterna. Även islamisterna tror att deras påhittade goda värld hotas av det toleranta och öppna samhället. De olika är inte värda något. Bara hot. Segra eller dö. Det verkar lätt att se världen så när verkligheten blir för svår.
Om även de som påstår sig försvara öppenhet och tolerans nu också delar in människor i goda och onda, rättänkande och feltänkare blir den mest spridda tron i Sverige att vi är goda och att ni är onda. Den som vill bygga ett inkluderande samhälle måste per definition bryta med den tron. Vi är alla mer lika än alla tror. Vi är alla människor. På gott och ont. Vår förmåga till destruktivitet förbinder oss lika mycket som vår förmåga till att göra gott. Tolerans som inte omfattar dem du är olik eller ogillar är inte tolerans. Och ett jämställt samhälle måste ge alla samma rätt att finnas, annars är det inte jämställt. Vi kan inte försvara vår toleranta demokrati mot SD genom att förskjuta deras anhängare.
