Ska vi klara att minska de fossila utsläppen från transporterna så är det framför allt de korta bilresorna som måste bort. Låt alla elever lära sig cykla i skolan. Det skrev flera kommunalråd, av skiftande färg, från kommuner som ingår i nätverket Svenska cykelstäder i en gemensam debattartikel i Expressen häromdagen. I cykelundervisningen behöver eleverna lära sig teknik, balans, trafikregler och ett gott beteende som cyklist, skriver de och tar cykellandet Nederländerna som exempel där barn får 50 timmars cykelundervisning och möjlighet att ta ett cykelcertifikat.

Cykelundervisning i skolan skulle alltså likna det ansvar som skolan redan har för att alla barn ska lära sig att simma. Båda färdigheterna kan bedömas som livsviktiga.

Men så har det inte tagits emot på flera borgerliga ledarsidor. Lärarna kommer inte att hinna med, skriver Lisa Magnusson i Dagens Nyheter. De förväntas vara en sorts allmänförälder i en rad olika sammanhang. Och för varje extra uppdrag så blir det mindre tid till det riktigt viktiga, det som verkligen utjämnar klyftor: utbildning, tycker Lisa Magnusson. Och Anders Gustafsson, ledarskribent på liberala Blekinge läns tidning tycker att det är ”ofattbart att politiker får för sig att skolan ska ta på sig än det ena än det andra”. Blekingska kommunen Karlskronas kommunalråd Eva Strömqvist (S) är en av de som har undertecknat debattartikeln i Expressen. Han kastar också in: ”Om barnen ska lära sig skolstrejka för klimatet, vad ska då bort av det skolan gör redan i dag?” Svenska skolan kan inte rädda världen, avslutar han.

Kan den inte? Den måste i alla fall ha som ambition att göra den bättre. Och rusta barnen för det som de kommer att behöva i framtiden.

I Blekinge finns också riksdagsledamoten Magnus Manhammar (S). Han har föreslagit att hans parti ska driva på för att införa klimatkunskap som ett obligatoriskt ämne i skolan. Italien är först ut i världen med detta och när eleverna där börjar sitt nya läsår i höst så kommer ämnet att finnas med i läroplanen. Vi borde göra likadant, tycker Magnus Manhammar. ”Det behövs ett vaccin mot trendkänsliga skolpolitiker”, kommenterade BLT:s Anders Gustafsson.

Trendkänslig eller verklighetsförankrad? En gång i tiden lades det mycket tid i skolan på sjunga psalmer och recitera bibeln. Det ansågs vara ett av skolans kärnuppdrag att ge eleverna en kristelig uppfostran. Men det har förändrats. Eftersom världen förändras. Idéer förändras. Och är det något världen behöver i dag så är det en ny generation som kan ta hand om vår gemensamma planet. En generation som faktiskt väljer cykeln framför bilen.

Och skolans uppdrag har alltid varit att fylla i och ge det som inte föräldrarna kan ge. Alla föräldrar kan inte lära sina barn läsa, eller simma, eller cykla. Men om alla ska få samma chans så måste skolan kompensera för de skillnaderna.

Skolan kan göra mer. Vi får inte fastna i de begränsningar som är dagens system.

Vill vi tillsammans att skolan ska göra mer, göra annat, då kan skolan göra det.

Vi kan bestämma att skolan ska få mer resurser, fler vuxna, fler uppdrag. Det är det fina med att skolan styrs demokratiskt. I stort handlar det ju om vad vi vill satsa våra pengar på. Mer skola med klimatundervisning eller sänkta skatter för direktörerna som släpper ut mest. Du väljer.

Det farligaste av allt är en skola som slutar att förändras.