Så tvingas du ge konstgjord andning till smutsiga fossilbolag

På tisdagen lanserade Kristdemokraterna sin sista skuggbudget innan partiet faller ur riksdagen. Det firade Ebba Busch Thor genom att skoja till det i sociala medier. Hon skrev:

”När man njuter lite under en budgetpressträff. Den här bilden kallar jag: Jakob (Forssmed, ekonomiskpolitisk talesperson) säger nej till regeringens omställningsmedel från analogt cyklande till elektrifierat cykelframförande.”

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Ebba Busch Thor kunde ha valt andra saker att lyfta fram. Sådant som faktiskt tyder på miljöpolitisk medvetenhet. Som att arbetsgivare ska kunna subventionera cykel- och kollektivtrafikresor för sina anställda. Eller att det ska vara en skattefri löneförmån att välja kollektiv pendling. Men nej, istället njuter hon av att opponera sig mot en satsning på att fler ska börja med elcykel.

Det är en särskild sorts populism som -fnissar klimathotet – och därmed vår framtid – rakt i ansiktet.

Det är ett ständigt misstänkliggörande. Miljöpolitiska insatser kostar för mycket. De är inte realistiska. De är flummiga. Varför eldrift när gamla hederliga pedaler redan existerar? Det är väl bara att trampa.

Anslaget ter sig märkligt för den som tycker att det är prioriterat att göra något åt den globala uppvärmningen (och hälsofarliga luftföroreningar i våra städer). En majoritet av svenskar har klimatångest. En majoritet tror fullt ut på forskarnas larm om hur allvarligt hotet är.

Att förlöjliga försök att agera …

Som sagt, Kristdemokraterna lägger sin sista skuggbudget.

Men nu är det inte bara Ebba Busch Thor som har svårt att prioritera när det blir dags att identifiera – och kritisera – oförsvarliga kostnader vad gäller miljöpolitik. Om hon vore ensam om att unna sig verklighetsflykt skulle du ha hört politiker rasa mot att regeringen styr 13 miljarder kronor till fossila bränslen.

Det är också miljöpolitik.

Eller snarare dess onda tvilling som ägnar sig åt direkt miljö- och klimatskadliga subventioner.

Några exempel. Diesel har fått 18 öre lägre energiskatt per kWh än bensin. Kostnaden är 8,7 miljarder kronor. Inrikesflyget slipper energiskatt. Kostnaden är 900 miljoner kronor. Gruvföretagen har lägre energiskatt på sina fossila gruvfordon. Kostnaden är 390 miljoner kronor. Så fortsätter det.

Att stater berömmer sig själva för Parisavtalet och enskilda punktinsatser för miljö och klimat är ett världsomspännande, greenwashande fenomen. Dagens ETC rapporterade i veckan om hur EU varje år slösar nästan 1 100 miljarder kronor på fossila bränslen och verksamheter. Det är förlorade möjligheter.

Att sätta upp solceller motsvarande en watt kostar inte ens tio kronor. Om alla miljarder som i EU går till det fossila istället gick till solceller skulle resultatet bli svindlande 110 GW, alltså 110 miljarder watt. Det skulle kunna ersätta Forsmarks reaktorer nästan tio gånger om, eller ge hela London el, eller ladda de elbilar som behövs för att ersätta samtliga kontinentens dieselbilar.

Storskaligheten i politikens dubbla budskap, genom smutsiga subventioner, blir ännu mer uppenbar i ett globalt perspektiv. Fossila bränslen får mer än 40 000 miljarder kronor. Mer än hälso- och sjukvård. ”Chockerande”, kommenterar Internationella valutafonden (IMF), som annars inte brukar ha negativa synpunkter på överföringar av offentliga medel till näringslivet. Den granskningen kom 2015. Då stod förnybara energikällor bara för 2,3 procent av subventionerna.

Idag går fortsatt fem gånger så mycket till olja, kol och gas som till solenergi, vindkraft och andra förnybara alternativ.

Det är inte bara Donald Trump som sviker mänskligheten.

Presidenten/klimatförnekaren är däremot ett övertydligt exempel på hur kortsiktig denna perverterade form av miljöpolitik är, även för en marknadsliberal. Faktum är att hälften av amerikanska oljeproducenter skulle gå med förlust om det inte vore för att Vita huset hela tiden skjuter till miljarder.

Och – enligt en ny studie av Stockholm environment institute – skulle det med dagens oljepris inte vara lönsamt att börja exploatera hälften av de 800 källor som nyligen upptäckts i USA. Men sedan tillkommer subventionerna. Miljarder som gör all skillnad. Miljarder som förstör planeten. Miljarder som – i fallet med amerikanska oljekällor – kan komma att betyda ytterligare 17 000 miljoner fat olja och 6 000 miljoner ton koldioxid.

Tillbaka till Sverige. Regeringens budget tar ett steg framåt vad gäller gröna investeringar. Men samtidigt tar regeringen – liksom tidigare regeringar – ett smygande steg bakåt, till omfattande subventioner av just sådant som måste fasas ut.

Inte sedan.

Nu.

Jag finansierar nästa år fossila bränslen med 1 300 kronor.

Det gör du också.

Känns inget vidare.

Isabella Lövin (MP) glömde visst att berätta om den lilla detaljen.

Ebba Busch Thor?

Hon är upptagen med att håna elcyklar.