Ledare. Tomas Kåberger.

2021-03-09 03:00
Kärnkraftsbygge i Finland. Bild: Robert Henriksson/SvD/TT
Kärnkraftsbygge i Finland.
Puffetikett
Dagens ETC

Så gör vi för att få ner elpriserna

Vi ser att 2020 är första året då förnybar el bidragit både mer än fossil el och samtidigt mer än kärnkraft i alla stora ekonomier i världen – I USA, Kina, Indien och i EU.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

För fem år sedan såg energivärlden helt annorlunda ut. Ny elproduktion, av många slag, såg ut att kosta mellan 50 öre och en krona per kWh. Fossila bränslen förutsades vara konkurrenskraftiga för elproduktion också i framtiden. De finska visionerna om billig kärnkraft ifrågasattes i takt med att reaktorbygget försenades. Parisavtalet satte inga kvantitativa mål, och var ännu inte ratificerat. Möjligheterna att undvika risken för ohanterliga klimatförändringar såg ut att vara förskräckligt små.

Men det var då utvecklingen tog fart.

I januari 2016 lyckades man i Marocko upphandla vindkraft för mellan 25 och 30 öre/kWh, och 2017 i Mexico för ungefär 15 öre/kWh. Under 2018 fattades beslut om att bygga vindkraft i England, Spanien, Finland och Skottland utan subventioner. I Sverige fattades beslut om byggen där man inte räknade med något värde på elcertifikaten.

Sommaren 2016 upphandlade Nederländerna vindkraft till havs av danska Dong för drygt 70 öre/kWh. I september vann Vattenfall en upphandling i Danmark med ett pris på cirka 60 öre/kWh och två månader senare för danska Kriegers flak för 50 öre/kWh. Under 2017 och 2018 följde upphandlingar där havsbaserad vindkraft utlovades utan subventioner i Tyskland och Nederländerna.

I februari 2016 lyckades man i Peru upphandla solel för under 50 öre/kWh. Tre månader senare köpte man solel för under 30 öre/kWh i Dubai. I september var priset 25 öre/kWh i Abu Dhabi. Under 2017 nåddes 20 öre/kWh på flera ställen, 2019 var man under 15 öre/kWh och under 2020 har man köpt solel för mellan tio och 15 öre/kWh även i Europa.

Kärnkraftprojekten gick sämre. Elen från de kärnkraftverk som håller på att byggas i Europa kommer att kosta långt över en krona per kWh. Inte ens ”skrivbordsreaktorer” utlovar numera el som kostar mindre än två-tre gånger vad förnybar el kostar.

Sol- och vindel har till och med börjat konkurrera ut existerande kolkraftverk och kärnreaktorer. Båda minskade år 2020 i USA, Europa, Indien och världen totalt. Vi ser att 2020 är första året då förnybar el bidragit både mer än fossil el och samtidigt mer än kärnkraft i alla stora ekonomier i världen – I USA, Kina, Indien och i EU.

Möjligheten att bygga ut förnybar el som kostar mindre än kostnaden för att driva vidare kolkraftverk och kärnkraftverk har också lett till att de förväntade framtida elpriserna sjunkit.

Den billiga förnybara elen är inte bara ­billigare än fossil elproduktion. Den är billigare än energin i råolja. Därmed går det att ­ersätta olja och andra fossila bränslen med el. Det gäller både i bilar och i industriella processer.

Möjligheten att bygga ut billig vindkraft i Sverige har lett till beslut om stora investeringar i nya industrier. Hundratals miljarder kronor investeras – och många tusen människor får arbete – när Sveriges billiga vind- och vattenel bidrar till att minska koldioxidutsläpp genom produktion av stål utan kol i Hybrit och H2 Green Steel, och genom NorthVolts produktion av batterier med bättre miljö- prestanda än asiatiska konkurrenters.

Investeringarna har blivit till därför att det går att bygga billig vindkraft i Sverige. De som hävdar att det ”behövs” mycket fossilfri el och Sverige därför ska bygga dyr kärnkraft verkar inte förstå den ekonomiska logiken.

Ett parti, vars förre partiledare för 15 år sedan entusiastisk

pläderade för att Sverige skulle göra som Finland och bygga kärnreaktorer, klagar idag på att elen i södra Sverige inte är lika billig som i norra Sverige. Ibland är den lika dyr som elen i Finland! Det beror ju på att Sverige årligen exporterar el motsvarande ett par kärnreaktorer dit. Exporter går till stor del från södra Sverige och driver upp priset där.

Finland importerar därför att kärnreaktorn inte bara visat sig dyr att bygga. Den är dess­utom 13 år försenad och har inte levererat någon el alls ännu.

Finland importerar 20-25 procent av all el de konsumerar, netto. I Sverige tycker en del att det är ”elkris” om vi importerar några få timmar.

För att få ner elpriserna i södra Sverige behöver elproduktionen från billig sol- och vindel öka.

EU:s strateger förutsåg denna utveckling och ville  för tio år sedan subventionera en kabel från Kriegers Flaks vindkraftpark till Sverige med flera hundra miljoner kronor. Svenska Kraftnät tackade nej. Svenska Kraftnät har också motsatt sig att genomföra energi­överenskommelsen i den del som handlar om att ansluta havsbaserad vindkraft.

Sjunker priserna i södra Sverige kommer det att minska den redan dåliga lönsamheten i de minst konkurrenskraftiga kärnreaktorerna.

Det är plågsamt att se hur de teknikkonservativa ser kärnkraft som viktigare än billig el och hindrar utbyggnad med modern teknik. I södra Europa kommer solel snart produceras för under tio öre per kWh. Ska vi då ha industriell konkurrenskraft krävs att vi lyckas bygga ut billig elproduktion, elledningen mellan denna produktion och kunderna och att vi låter batterier och vätgasproduktion stabilisera elsystemet.

Energivärlden ser ju nu helt annorlunda ut än för fem år sedan.

Tomas Kåberger
Tomas Kåberger 

Professor i Industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande i Renewable Energy Institute, Tokyo. Han var tidigare generaldirektör för ­Energimyndigheten. Ledarskribent i Dagens ETC.