Somar Al Naher: Ramadan borde självklart göras till en röd dag

Under en månad fastar många muslimer från gryning till solnedgång. Ramadan handlar om att stanna upp, vända blicken inåt och reflektera över sina handlingar, växa andligt och bli en godare medmänniska. Varje kväll bryts fastan med en måltid som kallas iftar, ofta tillsammans med familj och vänner. Under den här tiden ska man också tänka på människor som har det sämre ställt genom att vara generös, ge mat och pengar. När fastemånaden är slut firas eid al-fitr, och precis som på julafton får barnen presenter. 

I ett mångkulturellt Sverige är det rimligt att diskutera hur våra röda dagar används. De flesta av dagens helgdagar följer en kristen kalender som inte längre speglar hela befolkningen. Ingen förlorar på att några röda dagar blir valbara. Men för den som vill fira eid eller Jom kippur skulle det göra hela skillnaden.

Kanske är det mina positiva erfarenheter från åren jag bodde i Beirut som präglar min syn. Där var både kristna och muslimska högtider röda dagar, och det gjorde något med stämningen i samhället. Man lärde sig om varandras traditioner, deltog nyfiket i andras firanden och fick fler tillfällen att dela glädje över religionsgränserna.

Argumentet är i grunden enkelt, ge människor ökad valfrihet.  

Trots att ramadan är årets mest betydelsefulla tid precis som sukkot är det för judar, förväntas människor ofta ta semester eller förklara sig när de vill vara lediga på sina egna högtider, medan majoritetens traditioner redan är inbyggda i kalendern. 

Argumentet är i grunden enkelt, ge människor ökad valfrihet. Senast frågan lyftes på allvar var i avtalsrörelsen 2007, när arbetsgivarorganisationen Almega drev idén om mer religionsneutrala helgdagar. Förslaget gick ut på att anställda skulle kunna byta ut röda dagar mot egna högtider. Antalet lediga dagar skulle vara detsamma men med större individuell valfrihet kring när de tas ut.

Någon bred reform blev aldrig verklighet. Modellen bedömdes som svår att genomföra, även om vissa arbetsgivare testade modellen i mindre skala. 2011 väckte Socialdemokraternas dåvarande partisekreterare Carin Jämtin idén om att utreda om en kristen röd dag skulle kunna bytas ut mot en muslimsk högtid. Hon backade snabbt efter den hårda kritiken som följde. Men att en så central politiker överhuvudtaget vågade lyfta idén säger något om tidsandan då, och om hur mycket snävare debattklimatet har blivit i dag.  Just därför är det ännu viktigare idag att fortsätta driva frågan om hur ett mångkulturellt Sverige också ska synas i kalendern.