Om någon upplevde det som ett nederlag att ha samlag med mig skulle jag inte precis skryta om det, så som Horace Engdahl gör. Men för män som driver könskrig är det en merit att upplevas som obehaglig, kränkande eller våldsam.
Den duktiga flickan snuvas på revansch – gång på gång. Morgonen efter valet i USA vaknade jag vid fyratiden i en stark känsla av overklighet. Snöstormen rasade i novembermörkret utanför fönstret och tycktes spegla dramatiken inombords och i världspolitiken. Det gick helt enkelt inte att somna om efter beskedet om valresultatet.
Ett par timmar senare tog jag tåget genom snökaos mot Göteborg för att leda ett seminarium med studenter på socionomprogrammet.
Många av dem hade vid tidigare seminarier gett intryck av ett påfallande starkt politiskt och socialt engagemang. Seminariet denna förmiddag var tänkt att diskutera en avhandling om omsorgsarbete, klass och sexualitet, men jag insåg redan när de första studenterna hälsade mig god morgon att vi behövde avsätta en stund för att dela några första tankar om det som hänt under natten. Studenterna var bleka, några rödgråtna och verkade inte veta vad de skulle ta sig till. Vi behövde hitta ett sätt att förhålla oss för att åtminstone tillfälligt och provisoriskt gå vidare.
I vissa tider, platser och sammanhang kan din position som exempelvis kvinna, hbtq-person, mörkhyad eller religiös minoritet vara så extremt utsatt och kringskuren att valet står mellan underkastelse eller att göra hela livet till politik – en kamp för att överhuvudtaget erkännas människovärde, ha rätt att finnas till. Du har inte själv valt att ditt vara i världen ska vara en politisk fråga, men samhällets seglivade syn på dig som defekt, oviktig eller som en andra klassens medborgare gör att du blir tvungen att ta den här striden, annars acceptera förtrycket.
Rörelser sprungna ur förtryck relaterade till dessa och andra positioner har gett avgörande bidrag till demokratins utveckling. Feminist är bland stora delar av befolkningen nu inte längre ett skällsord. Det finns en storhet i det, en delseger och möjligheter som inte ska underskattas. Aftonbladet har inte längre, som för några valrörelser sedan, karikatyrteckningar av feministiska politiker där de avbildas med hår under armarna och hängbröst.
Som feminist kan du förstås fortfarande bli ansatt. Ett sätt att hantera det kan då vara att använda etablerade fördomar och myter och att hitta på saker om andra. Hur Ebba Witt Brattström en gång påstod att Tiina Rosenberg ansåg att kvinnor som låg med män var könsförrädare är en sådan där välkänd lögn, som hon många år senare erkände i SVT:s Min sanning. Att distansera sig från anklagelser om manshat. Att vara den heterosexuella och normala.
Numera påstås du som feminist oftare svika de mest utsatta, vara för barnäktenskap, ursäkta medeltida normer. Vill du synas finns inget så effektivt som att anklaga någon annan uttalad feminist för svek på detta område. Mitt korta råd är: källkritik.
Även om en systemförändring är till gagn för alla, och mest akut omedelbar förändring av de mest utsattas villkor ska prioriteras – så är breddad representation och motverkande av diskriminering inom de högsta eliterna i samhället inte irrelevanta frågor.
Den duktiga flickan, individualisten och arbetsnarkomanen, behöver också feminism och även en systemförändrande feminism behöver henne.
