Gunnar Rundgren: Omställningen kostar – precis som verklighetens folk vill

”Drill, baby, drill”. USA:s nyvalde president säger det som andra gör. Samtidigt som FN:s klimatkonferens pågår i Baku meddelar Global Carbon Project att de fossila utsläppen fortsätter att öka. Till och med i Sverige, som setts som ett föregångsland, går utsläppen upp. Jakten på mineraler och förlusten av biologisk mångfald fortsätter också, ibland i den gröna omställningens namn. Alldeles innan FN-konferensen om biologisk mångfald i Cali i oktober släpptes en rapport om att populationerna av vilda djur har minskat med 73 procent på 50 år.

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari säger att "Det är inte en kostnad att ställa om utan en konkurrenskraftig fördel” (SvD 4 okt). Det låter ju modernt, optimistiskt och framtidsinriktat, precis som tanken att vanligt folk inte ska märka av omställningen, som förs fram av Ulf Kristersson. Men, omställning till fossilfrihet fördröjs för att den i de flesta fall inte är lönsam. Det är för att slippa göra det som krävs som regeringen nu ska betala fattiga länder för att ta emot våra koldioxidsopor genom att sluta avtal som gör att Sverige kan tillgodoräkna sig utsläppsminskningar som vi finansierar i andra länder. Att det bara är ett bokföringstrick som inte minskar våra utsläpp gör det bara ännu mer bedrövligt.