De flesta arbeten har en tidsram. Vi journalister till exempel jobbar ständigt mot deadlines men vi har ingen som bevakar vad vi gör minut för minut. Få av oss skulle uppskatta en total styrning av vår arbetstid. Ändå är det precis så hemtjänstpersonalen har det. I deras scheman kan det stå exakt vad de ska göra, på minuten, till exempel ”07:31 bädda, diska, egenvård mm.”
Detaljstyrningen har länge visat sig vara dålig för både anställda och brukare. Inte överraskande har äldreomsorgen högst andel sjukskrivningar på hela den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt som det är svårt att rekrytera personal på grund av den avskräckande arbetsmiljön.
En undersökning från fackförbundet Kommunal visar att bara en femtedel av de som har detaljerad minutstyrning upplever att de hinner göra klart sina arbetsuppgifter i tid, jämfört med 43 procent som jobbar mer fritt.
Av de som arbetar med strikta minutscheman uppger 57 procent att de har svårt att ta en kopp kaffe eller besöka toaletten. Hela 35 procent svarar att de har svårt att ta en lunchrast varje dag.
Självklart spiller det över på brukarna. Vem vill bli hjälpt av sönderstressad personal i samband med frukost och påklädnad.
Men det måste inte vara så här. Långt ifrån. Hemtjänstpersonalen på Öland tröttnade på stressen och utformade ett eget arbetssätt.
Tillsammans med biståndshandläggare och enhetschefer skapade kommunen vårdmodellen som kallas ”Mörbylångamodellen”.
Förenklat kan man säga att det nya arbetssättet bygger på tillit och en tilltro till hemtjänstpersonalens egen förmåga att planera sina arbeten. Förr sattes scheman centralt av personer som inte hade koll på brukarna, men nu är det de som står brukarna närmast som ansvarar för upplägget.
Tidigare blev planeringen ologisk när den sköttes centralt, dels slutade det med att brukarna fick olika vårdare varje dag och ibland på en och samma dag. Men även själva planeringen var upphackad, personalen åkte fram och tillbaka mellan brukarna i stället för att hinna göra klart uppgifter under ett och samma besök.
Personalen säger att det nya arbetssättet innebär att de fått ökat ansvar men också ökad sammanhållning i arbetsgruppen eftersom alla hjälps åt för att få det att funka.
Resultatet är kontinuitet av personalen hos brukarna och mindre stress. Brukarna känner sig behandlade som människor och inte varor.
En brukares familj berättar för tidningen Kommunal att en annan oväntad effekt av att hemtjänstens minutstyrning har slopats är att personalen kommer i tid. Vilket kan vara viktigt vid medicinering. Att tiderna hålls bättre nu än tidigare beror antagligen på att hemtjänstens nya scheman är mer realistiskt utformade än tidigare.
Nu kan man bara hoppas att fler kommuner inspireras och tar efter Ölands koncept.